ÅSIKT

Svenska värderingar slutar i rent hyckleri

Debattören: Vårt land präglas av en försiktighet som leder till förljugenhet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Ska man ägna sig åt svenska värderingar och värdegrundsarbete kan man rimligen börja med de fyra F:en, skriver Mats Alvesson.
DEBATT

DEBATT. Nu för tiden är de flesta för svenska värderingar. Jämställdhet, tolerans, yttrandefrihet och alla likas värde betonas. Liksom att skaka hand. Udden är uppenbarligen mot de som har ”osvenska” värderingar. Värdegrundsvurmande mobiliseras mot ett samhälle i upplösning, ungefär som predikan mot synden förr i tiden.

Men det används också som en undanflykt för att ta tag i reella problem. Jobba med värdegrunden blir lätt naiva övningar kring vaga honnörsord: lallande positivitet.

Vad som uttalas skiljer sig ofta från vad som praktiseras.

Ett välfungerande samhälle kan inte bara skryta över goda svenska värderingar utan måste kritiskt granska sådana.

Jämfört med många andra samhällen präglas det svenska inte minst av försiktighet, följsamhet, feghet och – som en följd av detta – förljugenhet. Dessa Fyra F är centrala i offentlig verksamhet och samhällsliv.

Jag föreläser ofta för chefer inom offentlig förvaltning. Och framhåller då vikten av att fokusera på praktik och resultat – vad gör och åstadkommer man? Men i centrum står i stället policyer, planer, visioner och värdegrundsövningar. Man följer nitiskt regelverk och gör allt formellt rätt. 

Man följer nitiskt regelverk och gör allt formellt rätt.

De flesta håller med om vikten av en omdirigering från policyer, planer och prat mot att fokusera praktik och reella prestationer (i motsats till exempelvis glädjebetyg i skolan och pinnräkning inom polis och sjukvård). För mycket resurser går i dag till att allt ska se bra ut och undvikande av prickningar av tillsynsmyndigheter eller massmedia.

Man gör som alla andra. Att ta reellt ansvar för att skola, sjukvård, polis, socialtjänst och så vidare fungerar väl blir mindre viktigt. Viktigare för varje organisationsledning är att följa de fyra F:en. Att visa integritet och tala klarspråk är riskabelt.

Enklast kanske följsamhet och förljugenhet påvisas genom 180 graders-svängningen inom flykting- och invandrarområdet.

Under lång tid förnekades eller bagatelliserades problem med (utomeuropeisk) invandring: från trakasserier av kvinnor till hedersmord, gängbildningar, förorter som präglas av kriminalitet och utanförskap, låg sysselsättning och högt bidragsberoende, utryckningsfordon som slås sönder, hård belastning på skola och socialtjänst.

Man ”löste” länge problem genom slogans som ”mångfald är positivt” och ”bekämpa rasism!” eller helt enkelt genom att hata Sverigedemokraterna och ta avstånd från allt och alla som kunde uppfattas gynna dem. Strutspolitik, krampaktig godhet och främlingsfientlighet-fientlighet var ett praktexempel på Fyra F-svenska värderingar.

Nu bejakar de flesta i stort sett samma ”svenskhets”-dyrkande ståndpunkter och restriktiva asylpolitik som SD och kör med hyckleri i toppklass: man tar avstånd från och bedriver SD-liknande politik. Och betonar svenska värderingar, vilka tidigare förknippades med unken nationalism.

Borta är mångfalds-bejakande som statsideologi och man blir upprörd över muslimska politiker som inte vill skaka hand med kvinnor eller påstås döma enligt sharia-lagar.

Sverige är inte unikt i fråga om följsamhet och försiktighet men odlar starkt en form av vad vi kallar för funktionell dumhet: man gör allt riktigt enligt föreskrifter och PK-formler, är sensitiv för vad andra tycker (eller säger att de tycker) och avstår från eget tänkande.

Man är följsam mot olika lättkränkta grupper och undviker att ta strid mot kontraproduktiva påfund – typ modenycker och luftslottsambitioner – som ser bra ut på ytan men som bidragit till elände i bland annat polisen, pisaskolan och pisahögskolan, migrationspolitiken, delar av socialtjänsten och sjukvården.

Att tänka självständigt och visa integritet gynnas knappast i dagens samhällskultur och arbetsliv, särskilt inte i offentlig sektor. Karriären riskeras. Här gäller försiktighet, följsamhet och feghet – och en talang för förljugenhet, där man inte ser avståndet mellan det uttalade och det praktiserade.

Ska man ägna sig åt svenska värderingar och värdegrundsarbete kan man rimligen börja med de fyra F:en.


Mats Alvesson


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33