Debatt

Risker och utmaningar med utökat hemarbete

Debattörerna: Jobba hemifrån passar inte alla

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det ökade distansarbetet har gått över förväntan. Men det finns risker och utmaningar med utökat hemarbete som vi måste ta tag i redan nu, skriver debattörerna.

Foto: TT
DEBATT

DEBATT. Arbetslivet har på kort tid genomgått en radikal förändring, framför allt för tjänstemän.

Sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade arbete hemifrån för de som har den möjligheten har svenskarnas rörlighet minskat kraftigt, arbetspendlandet minskade och de allra flesta avstod även andra resor.

Detta har varit viktigt och nödvändigt för att begränsa smittspridningen och avlasta sjukvården.

Tekniskt sett har nog det ökade distansarbetet gått över förväntan. Bredbandsutbyggnad och ett modernt arbetssätt är två skäl till det. Mindre tid till arbetspendling och mer tid för familj och fritid har skapat en flexibilitet för de anställda, inte minst för personer med funktionsnedsättning.

I grunden är det självklart något positivt att arbetsgivare fått lära sig att arbete kan utföras på olika platser, med samma goda resultat. Och för en del tjänstemän är det i huvudsak positivt.

Med detta sagt måste vi också vara medvetna om att det också finns en del risker och utmaningar med utökat hemarbete, och att det inte är något som passar alla.

  • Den fysiska arbetsmiljön: Även om arbetsplatsen är förlagd till ett café eller till ett hörn av vardagsrummet är det alltid arbetsgivaren som har ansvaret. Det kan handla om sånt som möjligheten att arbeta ostört, belysning eller ergonomisk och teknisk utrustning.
  • Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön: Det finns hälsorisker förknippade med att inte få träffa sina kollegor. Ett av de vanligaste svaren på frågan om vad man tycker är bäst med sitt jobb brukar vara kollegorna och gemenskapen, så att om den förändringen permanentas ställs helt nya krav. Det blir också svårare att upptäcka om en kollega mår dåligt och risken ökar för ett tryck på den enskilde att arbeta om man är sjuk (”du smittar ju ingen”).
  • Kostnader: En del kontorsplatser kommer inte att komma tillbaka. Många företag inser att deras kontor är överdimensionerade och kommer att spara pengar genom att tvinga en del anställda till distansarbete. Men hur ser man till att de ökade vinster det innebär, kommer de anställda tillgodo? Att arbetsgivaren ska betala ökade kostnader för den anställde som uppkommer vid hemarbete är självklart. Men detta kan innebära stora besparingar, som skulle kunna innebära stora ekonomiska förbättringar för personalen.
  • Anställningsformerna: Under vår livstid har normen varit fast anställning på en fast arbetsplats. Om man nu ruckar på den ena delen i den ekvationen, kommer då den andra att följa med? Det är inte orimligt att anta att det finns arbetsgivare med många distansarbetare i personalen också kommer att frestas att låta dessa bli löst hängande konsulter snarare än fasta medarbetare. De syns aldrig på kontoret, är inte med på eftermiddagsfika eller kick-offer, varför ska de ha samma status som alla andra?
  • Övervakning och kontroll: Om allt jobb ska skötas digitalt kan också allt jobb kontrolleras digitalt. Övervakningssystemen som arbetsgivare har tillgång till är numera så avancerade att knappt inget du gör kan smita under radarn. De kan ta reda på exakt var du sitter, alla knapptryck du gör på datorn, om du går ifrån skärmen och i så fall hur länge. Önskemålen om kontroll kommer att öka med mängden distansarbetare – är det något som är ok?

Tekniska framsteg och digitalisering innebär möjligheter vi knappt kunde föreställa oss för 20-30 år sedan, och i det stora hela är det något som gjort livet väldigt positivt.

Men när en förändring på arbetsmarknaden kommer med så stor hastighet som övergången till distansarbete inom vissa branscher måste man vara beredd på att också vara snabb på att analysera vad det verkligen ger för effekter.

Fackföreningarna har många utmaningar att ta tag i här. Hur organiserar man personal som inte träffas?

Hur värvar man nya medlemmar i en miljö där många arbetar hemifrån?

Och hur ska man medverka till att ett ökat distansarbete inte blir en tung arbetsmiljöbelastning?

Det finns bra svar på alla de frågorna, men de måste lyftas redan nu, innan de här förändringarna permanentas och det är för sent.


Anna Johansson, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott(S)
Ann-Therése Enarsson, vd tankesmedjan Futurion


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE

Vi tar kampen när ni jobbar hemifrån

ÄMNEN I ARTIKELN

Arbetsmarknad

Jobbpolitik

Jobb & karriär

Arbetsmarknadspolitik

Arbetsmiljö

Coronaviruset