ÅSIKT

Josefins öde avslöjar stora brister

Autismförbundets ordförande kritisk till behandlingen av flickan bakom pansarglaset

Foto: Pressbild
Anne Lönnermark, ordförande i Autism- och Aspergerförbundet, menar att samhället inte tagit hänsyn till Josefins autism och att hanteringen visar stora brister.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Josefins öde visar på så många brister och vi undrar alla hur det är möjligt! Bollandet mellan olika huvudmän är allvarligt i sig, men också den brist som vi i Autism- och Aspergerförbundet ofta möter, brist på kunskap om autism. Det gäller bl.a. inom socialtjänst, skola, psykiatri, rättsväsende och på HVB-hem.

Konsekvenserna blir ohälsa, utanförskap och förhöjd suicidrisk. Josefin har utsatts för enorm oförståelse och stress. Att flyttas runt och bli behandlad så är inget annat än misshandel.

Ingenstans har man tagit hänsyn till Josefins autism. Jag delar helt och hållet Eve Mandres kritik. Hur kan det vara möjligt att vi nu har ett nytt fall som Elisabeth, ”Sveriges farligaste kvinna”?

Josefin fick diagnosen autism när hon var 13 år, men tecknen fanns väldigt tidigt, att hon ”...går in i sin egen lilla värld och klarar inte av att ta in kaoset runt henne” och att hon ”har ett avvikande beteende: hon har nästan inget tal, härmar inte, söker inte kontakt med andra barn…”

Varför såg, förstod och agerade ingen?

Har Josefin någon gång under sin uppväxt fått ett bemötande som tar hänsyn till hennes sätt att tänka och kommunicera? Har det i någon bedömning eller beslut funnits kompetens om autism?

Vi vet att beslut om LVU ibland fattas på felaktiga grunder när handläggare och domstolar inte förstår hur autism kan yttra sig. Ett barn får inte omhändertas på grund av ett beteende som beror på en funktionsnedsättning. Tyvärr medges en öppning för detta i LVU-utredningen ”Barns och ungas rätt vid tvångsvård”.

Tidig utredning för att kunna utforma rätt stöd är oerhört viktigt. Här ska habilitering och insatser enligt LSS kunna stötta barn och familj och då måste landsting och kommun kunna samverka, vilket brister idag. Stödet i skolan är sen nästa viktiga steg.

När Josefin nu vårdas innanför pansarglas tar jag för givet att experter med djup autismkompetens är involverade för att säkerställa att hon får en miljö som tar hänsyn till hennes sätt att fungera, en förutsägbar och trygg vardag, stöd för kommunikation och ett bemötande som genomsyras av respekt för hennes intressen, behov och känslor.


Anne Lönnermark, Ordförande i Autism- och Aspergerförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.