ÅSIKT

Hur kan ni tro att barn mår bättre av isolering?

Debattörerna: Lyssna på de inlåsta unga – långa isoleringstider måste bort från SiS-hemmen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: ANDREAS DIENERT (porträtten på debattörerna)
Bara under de senaste månaderna har två unga kvinnor tagit sina liv på SiS-hem, vilket Aftonbladet berättat om i granskningen ”De inlåsta barnen”. Vi har aldrig träffat en ungdom som sagt att vård i enskildhet stärkt dem eller fått dem att må bättre, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. ”När man mår dåligt så skadar man sig. Då blir man straffad med vård i enskildhet, vilket leder till att man mår ännu sämre och skadar sig igen.”

Så skriver en flicka som bor på ett ungdomshem som drivs av SiS (Statens institutionsstyrelse).

Under de senaste månaderna har två unga tjejer tagit sina liv inne på SiS ungdomshem. Tjejernas död har skakat om oss ordentligt.

Vi har sedan 2015 arbetat med arvsfondsprojektet ”Skriva för förändring” som går ut på att ungdomar boende på ungdomshemmen ska få skriva om hur det är att vara frihetsberövade.

Under projektets gång har vi träffat flera barn och ungdomar som vittnar om oengagerad personal, kränkningar och hur de bryts ner i dessa låsta miljöer. Vi har bland annat haft diskussionsgrupper med tjejer med självskadebeteenden på temat isolering.

Tuffast berättelser har just de unga som under perioder blivit isolerade.

Vård i enskildhet är ett förskönande ord för isolering. Enda skillnaden på en isoleringscell och ett rum som används för vård i enskildhet är att isoleringscellen oftast bara har en plastmadrass medan ett rum för vård i enskildhet har en miljö som är mer lik ungdomarnas egna rum på boendet. Ofta finns det även ett tillhörande allrum.

I isoleringscellen kan man sitta i max 24 timmar medan man i vård i enskildhet kan sitta hur länge som helst. 2010 kunde Sveriges Radio berätta om en flicka i Eksjö som hade haft vård i enskildhet i sex år.

Vi har under vårt arbete aldrig träffat en ungdom som sagt att vård i enskildhet stärkt dem eller fått dem att må bättre. Tvärtom berättar de hur väldigt nedbrytande det är att leva isolerad.

Detta är också något som både FN:s barnrättskommitté och Barnombudsmannen kritiserat SiS för. Vilken forskning lutar sig myndigheten mot som stödjer användandet av isolering och vård i enskildhet?

Under 2016 sa SiS generaldirektör Kent Ehliasson att man skulle satsa på att öka kompetensnivån bland de anställda. Detta hände dock aldrig, i stället sänkte SiS kraven för dem som vill arbeta inom myndigheten.

Att det jobbar lågutbildad och ibland omotiverad personal på avdelningarna är även något som våra projektdeltagare vittnat om under projektets gång.

En åtgärd för att förbättra miljön för ungdomarna är att sluta anställa lågutbildad personal. Se till att de som anställs har rätt utbildning och kompetens samt motivation att arbeta med barn och unga. Att arbeta med utsatta barn och ungdomar får inte vara en kostnadsfråga!

Vi vill även att SiS ser över vård i enskildhet, det är helt absurt att det inte finns någon bortre tidsgräns för hur länge man kan vistas där. Att leva i låsta miljöer under långa perioder är inte är bra för någon, i synnerhet inte för unga människor.

Och slutligen, barn och unga på SiS ungdomshem tillhör samhällets mest utsatta grupp. Att en ung människa måste institutionaliseras och frihetsberövas är ett misslyckande, på många plan. 

Vi, vuxenvärlden, har ett ansvar att göra allt i vår makt för att få dessa unga på fötter igen, att hjälpa dem att återfå livsgnistan. Lyssna på dem, lär av dem! Det är vi skyldiga dem. De har ofta massor av idéer och tankar om vad som bäst hjälper från destruktiva mönster.


Olle Eriksson
Jonas Klinteberg


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM