Debatt

I dag vet vi hur fel det ”fria” skolvalet blev

Replik från S-förening om det svenska skolsystemet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi har sett de sidor av systemet Hökmark ignorerar. Hur välfungerande kommunala skolor med behöriga yrkesskickliga lärare plötsligt förvandlas till frånvalsskolor när de får rykte om sig att ha ”fel” elevsammansättning. Replik från Socialdemokratiska skolföreningen.
Vi har sett de sidor av systemet Hökmark ignorerar. Hur välfungerande kommunala skolor med behöriga yrkesskickliga lärare plötsligt förvandlas till frånvalsskolor när de får rykte om sig att ha ”fel” elevsammansättning. Replik från Socialdemokratiska skolföreningen.

DEBATT

REPLIK. För trettio år sedan när Hökmark sålde in idén om ”fritt” skolval gick vi på det. Lite konkurrens kunde nog stimulera och att få välja lät sympatiskt. Om alla fick välja skulle nog inte barnen delas upp.

Sedan dess har mycket vatten runnit under marknadsskolans broar och nu vet vi bättre. Nu vet vi vad som händer med lärarrollen och kunskapssynen när eleven förvandlas till kund och rektors främsta uppgift blir vinst.

Vi har sett de sidor av systemet Hökmark ignorerar. Hur välfungerande kommunala skolor med behöriga yrkesskickliga lärare plötsligt förvandlas till frånvalsskolor när de får rykte om sig att ha ”fel” elevsammansättning.

Hur lärarna, som får allt fler nyanlända elever med bristande skolbakgrund eller elever från studieovana hem, får kämpa allt hårdare för att lyckas hålla nivå på undervisningen.

Hur de går in i väggen eller ger upp eftersom rektor tvingats skära ner på kringpersonal som vaktmästare och elevhälsa då skolorna inte längre har fulla klasser, vilket gör att ekonomin inte går ihop.

Ja, det här drabbar främst kommunala skolor eftersom de har skolpliktsansvar. Nej, det finns inga dåliga elever men det finns mer resurskrävande elever, alltså mer kostsamma och därför inte så populära hos skolor med vinstintresse.

Det skolsystem Hökmark skapade för trettio år sedan är inte bara unikt i så måtto att skolorna får göra obegränsad vinst på skattemedel. Det är också unikt i det att våra fristående skolor kan välja sina elever.

Så skapas och upprätthålls segregationen.

Vi säger inte nej till att elever ska kunna önska skola. Men valfriheten kan inte vara det primära. Det primära måste vara att alla skolor är bra skolor.

Även om duktiga lärare och rektorer kan nå långt trots stora utmaningar är det bara blandade elevgrupper som kan göra att en skola verkligen lyfter. 

Läraren och liberalen Fridtjuv Berg förstod den så kallade kamrateffektens betydelse när han för 150 år sedan ville se en skola med mer allsidig social sammansättning. Kamrateffekten är lika giltig i dag.

Det är även tanken om skolan som en del av vår infrastruktur. Med Hökmarks reform blev skolan en individuell nyttighet. Nu är det dags att den åter blir en allmän nyttighet – en samhällsinstitution.


Andreas Wåhlén
Birgit Lidman
Carl Lindén
Christer Blomkvist
Daniel Brändström Riedl
Eva Datta
Florence Lager
Hector Lopez
Mats Karlsson
Pi Högdahl
Nadja Sandberg
Svante Haggren
Debattörerna är lärare/skolledare aktiva i Socialdemokratiska skolföreningen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Krisen i den svenska skolan

LÄS VIDARE

DEBATT Cynism styr vänsterns hets mot friskolorna

ÄMNEN I ARTIKELN

Krisen i den svenska skolan

Skola & utbildning

Vinster i välfärden