Debatt

Politiskt engagemang bästa klimatåtgärden

Forskare: Att sluta flyga, åka bil och äta djur minskar dina utsläpp mest

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi har bevis för att protester faktiskt fungerar. Det syns ett samband mellan ökade miljöprotester och nedgång i utsläpp i USA och vi kan se att aktivism från lokala icke-statliga organisationer minskar föroreningar från närliggande kraftverk. Men att politiskt engagemang sker också i valbåset. Studier från hela världen visar att att välja klimatvänliga politiker minskar koldioxidutsläppen. Så oavsett om det gäller val på lokal, nationell eller EU-nivå – hitta kandidater som vill göra fossila bränslen dyrare och förnybar teknologi billigare, och rösta på dem, skriver debattören.
Vi har bevis för att protester faktiskt fungerar. Det syns ett samband mellan ökade miljöprotester och nedgång i utsläpp i USA och vi kan se att aktivism från lokala icke-statliga organisationer minskar föroreningar från närliggande kraftverk. Men att politiskt engagemang sker också i valbåset. Studier från hela världen visar att att välja klimatvänliga politiker minskar koldioxidutsläppen. Så oavsett om det gäller val på lokal, nationell eller EU-nivå – hitta kandidater som vill göra fossila bränslen dyrare och förnybar teknologi billigare, och rösta på dem, skriver debattören.

DEBATT

DEL 15 I DEBATTSERIEN NÖDLÄGE

Jag har studerat klimatförändringar sedan 2013 och började oroa mig för dem betydligt tidigare än så. Och under de där tidigare dagarna föreställde jag mig ofta vad framtiden skulle innebära – högre tidvattenslinjer, kraftfullare orkaner, längre perioder av torka.

Men nu behöver jag inte föreställa mig längre, eftersom jag har upplevt klimatkrisen precis här där jag bor.

På Nordamerikas västkust har sommaren blivit synonym med ”skogsbrandsäsong”. Vi möts av dimmiga eftermiddagar, skymningar i orange och varningar om att inte träna på grund av röken.

Detta har gett klimatförändringarna en oundviklig natur som den tidigare saknade i Kanada. Många svenskar som upplevde skogsbränderna 2018 verkar känna samma sak.

Så – tänker kanske de som nu känner en plötslig brådska gällande denna katastrof som har byggts upp under flera decennier – vad ska vi göra?

Min egen forskning har pekat ut några beteendeförändringar som vi kan göra. Vi kan sluta köra bil och börja cykla eller ta kollektivtrafik i stället. I Sverige är detta en mer rimlig begäran än vad det är för en genomsnittlig nordamerikan, men om du är någon som fortfarande behöver köra bil så är elektriska bilar ett mycket, mycket bättre val för klimatet. Vi kan också undvika att flyga genom att semestra närmare vårt hem och ta tåget i stället för flyg när än det är möjligt.

Medan det är relativt lätt att modernisera personfordon så att de inte behöver fossila bränslen så är flyget en lång väg från att bli fossilfritt. Det kommer inte att hända inom det närmsta årtiondet. En föreslagen lösning på problemet är elflyg. Men tyvärr så beräknas elflygen kunna färdas max 2200 kilometer, det vill säga du kan ta dig London-Berlin men inte London- New York och elflygen beräknas även kunna ta en betydligt mindre mängd passagerare än de fossila flygen.

Och varje flygresa äter i dag upp en stor del av vår koldioxidbudget, det vill säga den mängd koldioxid vi har kvar som vi kan släppa ut innan planeten blir för varm.

Ett vanlig kommentar på uppmaningen att sluta flyga är ”Men planet skulle ändå resa utan mig”. Och det är en god poäng. Men när tillräckligt många människor slutar flyga så ger det politikerna modet att bättre reglera flygindustrin och sänder signalen till flygbolag att erbjuda färre rutter och köpa färre flygplan.

Vi kan också äta en mer växtbaserad kost. Nötkött har särskilt stort koldioxidavtryck så att skära ned på det området är särskilt viktigt. Det finns hälsofördelar med att äta en mer växtbaserad kost och de miljömässiga fördelarna av det handlar om betydligt mer än klimatförändringar.

De här förändringarna är hjälpsamma inte bara för att de reducerar ditt koldioxidavtryck, utan också för att det kan reducera det koldioxidavtryck som människor i din närhet ger upphov till. Vi är sociala varelser och att se våra vänner och vår familj agera mot klimatförändringarna är en stor källa till motivation.

Men i takt med att effekterna av den globala uppvärmningen blir allt mer påtagliga kan att förändra vårt beteende kännas allt mer otillräckligt.

Och det är därför som jag skulle uppmana dig att ta det kanske viktigaste steget för klimatet – och engagera dig politiskt.

Detta börjar i valbåset. Studier från hela världen har visat att att välja klimatvänliga politiker minskar koldioxidutsläppen. Så oavsett om det gäller val på lokal, nationell eller EU-nivå, hitta kandidater som vill göra fossila bränslen dyrare och förnybar teknologi billigare – och rösta på dem.

Och om du planerat att betala pengar som klimatkompensation så tyder mina studier på att du kan åstadkomma mer genom att stödja klimatambitiösa politiska ledare i stället. Det är betydligt lättare att ge rätt ledare makt än att övertala en klimatskeptisk regering att agera kraftfullt i frågan.

Men i bland kan vi inte vänta tills nästa val. Och det är därför som det är ett bra nästa steg att ansluta sig till en klimatorganisation. En organisation kan hålla dig motiverad och underrätta dig om viktig lagstiftning eller planerade civila aktioner. Om du inte har deltagit i en klimatprotest förut så är 2021 ett perfekt år att börja.

Men bäst av allt – vi har bevis för att protester faktiskt fungerar. Det syns ett samband mellan ökade miljöprotester och nedgång i utsläpp i USA och vi kan se att aktivism från lokala icke-statliga organisationer minskar föroreningar från närliggande kraftverk.

Andra politiska handlingar kan också göra stor skillnad. Du kan ringa och skriva brev till dina folkvalda företrädare och be dem att prioritera klimatförändringarna.

Jag skulle rekommendera att du i så fall skriver till dem på ett personligt sätt – undvik att bara kopiera ett meddelande från någon organisation och skicka – utan berätta för dem hur du känner för klimatförändringarna och hur de har påverkat just dig.

I åratal har företag och akademin argumenterat att de inte kan ändra sina flygintensiva vanor eftersom konferenser och fysiska möten är essentiella. Men sedan kom pandemin och vi anpassade väldigt snabbt vår syn av vad som är nödvändigt.

Vissa menat att Sverige inte är ett litet land och inte ansvaigt för så stor del av utsläppen. Men jag skulle se på det från motsatt håll. Sverige är ett rikt land som är kapabelt att leda och göra skillnad. Åtgärder som aldrig skulle gå igenom i Nordamerika kan gå igenom i Sverige, vilket tillåter Sverige att vara klimatinnovatörer.

Så i stället för att fråga dig hur lite Sverige behöver göra för att anses ha gjort sin beskärda del, fråga dig hur mycket Sverige har möjlighet att åstadkomma så att vi alla kan njuta av en bebolig planet.

Vare sig vi erkänt det eller ej så är klimatkrisen också här och kräver att vi tar med den i våra beräkningar. Det är dags att skrida till handling.


Seth Wynes, forskningsassistent vid Concordia University där han studerar lindring av klimatförändringar. Tidigare doktorand i klimatstudier vid University of British Columbia. Han har också en magisterexamen i miljö- och hållbarhetsvetenskap från Lunds universitet och är författare till boken ”SOS: vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck”.

Översättning av Virve Ivarsson


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Nödläge – en debattserie om klimatet

LÄS VIDARE

DEBATTREDAKTIONEN: I dag inleds debattserien ”Nödläge”

ÄMNEN I ARTIKELN

Nödläge – en debattserie om klimatet

Klimat & miljö

Flygtrafik

Lunds universitet

Klimatförändringar

Fossila bränslen

Kanada