Sollentuna Kvinnojour: Tvinga inte barn träffa sin våldsamma pappa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Barnets rätt måste gå före föräldrarätten

Sollentuna kvinnojour välkomnar att Aftonbladet sätter fokus på samhällets ”glömda” barn. Det är ett förfärande stort antal barn som tvingas se sin mamma bli slagen av pappan eller av en annan närstående man. När kvinnan slutligen lyckas bryta sig loss, och får en fristad på till exempel ett skyddat boende, tvingas barnen till fortsatt umgänge med förövaren.

Att många barn och ungdomar upplever våld i hemmet är väl känt.  En svensk studie visar att så många som elva procent av barn och ungdomar har upplevt våld i sina familjer.

Vi vet också, såväl genom internationella som nationella studier rörande våld i nära relationer, att risken är mycket stor att barn, som lever i familjer där det förekommer våld mellan föräldrarna, själva blir utsatta för våldet. En granskning av närmare 600 polisärenden gällande våld i nära relationer visar att det i vart tredje fall fanns ett eller flera barn närvarande när brottet begicks.

Under 2011 bodde det sammanlagt 1 652 barn på svenska kvinnojourer.  På Sollentuna Kvinnojour mötte vi 15 av dessa barn när deras mammor hade tvingats på flykt till vårt skyddade boende. 

De kom till oss eftersom samhället, genom socialtjänsten, bedömde att kvinnan/mamman var i behov av skydd. Men ingen bedömning hade gjorts av barnets skyddsbehov. Någon sådan görs inte. När en mamma väljer att ta med sig sina barn till ett skyddat boende, gör hon ALLTID det på eget ansvar. Det innebär att samhället inte tar det formella ansvaret för de barn som vistas på en kvinnojour. 

Skälet till detta är den, i vårt tycke, alltför starka föräldrarätt som vi har i vårt land. Är man vårdnadshavare äger man rätten till sitt barn, även om man har utsatt barnet för det trauma det innebär att se sin mamma bli misshandlad av pappan. Om socialtjänsten ändå skulle ta beslutet att barnet skall placeras på en kvinnojour tillsammans med sin mamma måste de informera pappan om detta, vilket för med sig att mammans skyddade adress röjs.

Denna starka föräldrarätt innebär också att barnet tvingas till umgänge med pappan under den tid det befinner sig i det skyddade boendet tillsammans med sin mamma. Enligt socialtjänsten kan inte pappan förvägras rätten att träffa sitt barn.  I vissa fall riskerar mamman att i en kommande vårdnadstvist ses som umgängessabotör om hon, för att skydda barnet, har nekat pappan umgänge. Detta kan inverka menligt på hennes möjlighet att få ensam vårdnad om barnet.

Aftonbladet visar på ett stort samhällsproblem som måste få sin lösning, och det snarast. Att vi har en föräldrarätt som leder till bristande samhällsansvar för barn som levt med våld och som vistas på en kvinnojour med sin mamma är illa nog. Att denna föräldrarätt också i sin yttersta tillämpning tvingar barnet till umgänge med en pappa som mördat mamman är outhärdligt. Barns rätt till en trygg och god uppväxt får aldrig hindras. Barnens rätt måste alltid komma i första rummet.

Siv Gustavsson, Kerstin Sunemark-Nyman, Elisabeth Wireng Börjesson, Gun Dahlman, Gunilla Hultman, Katarina Ericson, Elisabet Nemert, Gerd Liljedahl, Sonia Lunnergård, Elin Holmgren.

Samtliga undertecknare ingår i styrelsen för Sollentuna Kvinnojour.