ÅSIKT

Fridolin - vet du vad vi gör i förskoleklassen?

Lärare: Inte ens ni som styr verkar förstå skillnaden på oss och förskolan

Foto: TT
Gustav Fridolin vill göra förskoleklass obligatorisk. Det känns dock som om varken​ Fridolin eller resten av Sveriges politiker eller journalister vet vad vi gör i en förskoleklass, skriver läraren Heléna Fransman.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. De senaste veckorna har det varit mycket skriverier angående utbildningsminister Gustav Fridolins uttalade om att göra förskoleklass obligatorisk. Jag tycker om den idén.

Det känns dock som om varken​ Fridolin eller resten av Sveriges politiker eller journalister vet vad vi gör i en förskoleklass. Politiker och journalister skriver att vi skulle vara förskola, men man börjar F-klass den hösten man fyller sex år. Vi lyder under samma läroplan som skolan.

Den 1 juli 2016 kom ett syfte (beskrivning) och ett centralt innehåll för en förskoleklass, så det var alltså sittande regering som fick igenom detta förslag. I de artiklar som jag har läst sedan Fridolins uttalande har det handlat om att förskoleklassen jämställs med förskolan. Men hos mig går man ett år och lär sig läsa, skriva och räkna, och vi övar även på sociala förmågor.

Förskoleklassen är en viktig del i ett barns liv. Det är här som vi förbereder oss för livet i skolan. Skolans oskrivna regler, att det krävs ansträngning för att kunna ta in ett lärande. Vi övar turtagning och matematiska begrepp. Eleverna utforskar, genom välplanerade lekar, både bokstäver och bokstavsljud. Genom ett forskningsbaserat arbetssätt lär vi oss att både läsa och räkna.

Det centrala innehållet som kom förra året innebär att vi som arbetar i förskoleklass ska introducera bokstäver och bokstavsljud. Vi ska arbeta tematiskt utifrån elevernas intressen.

​Under de åren som jag varit lärare i förskoleklass så har mellan 85–95 procent av mina elever lärt sig läsa och skriva. Detta är i varje årskull. Deras matematiska kunskaper har ökat genom att vi leker målmedvetna lekar för att främja matematiska begrepp.

Många som jag har pratat med förstår inte vad det innebär att vara lärare för sexåringar i en förskoleklass. Det är ett tungt ansvar, i läroplanen står det att undervisningen ska ”Främja elevers fantasi. Ge eleverna förutsättningar att pröva sina idéer. Utveckla elevers kreativitet. Ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer. Utveckla elevernas tilltro till sin egen förmåga. Utveckla elevernas förmåga att samarbeta och hantera konflikter på ett konstruktivt sätt”.

Fortsätter man och tittar på det centrala innehållet finns det punkter kring hur vi ska bedriva undervisning utifrån språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, matematiska resonemang och uttrycksformer, natur, teknik och samhälle, lekar, fysisk aktivitet och utevistelse.

Det är alltså undervisning som vi bedriver i förskoleklasserna. Genom att använda ett forskningsbaserat arbetssätt lägger vi grunden för barnens fortsatta skolgång.

När jag träffade mina blivande förskoleklasselever i våras ställde jag frågan ”vad skulle du vilja lära dig när du nu börjar skolan?”. Jag fick svar som ”jag vill lära mig att läsa och skriva”.

För en sexåring är det stort att få börja skolan. Därför är det trist att så få vet vad vi gör i förskoleklassen.


Heléna Fransman, lärare i förskoleklass Kristianstad kommun


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.