Debatt

Julskinkan griljeras – och grisarna lider

Psykologer: Så kan du ändra dina kostvanor och rädda djuren

avAftonbladet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: Getty/TT
Du kanske tänker att du aldrig blir vegan och att det därmed kvittar. Men färre djur skickas till slakt om flera halverar sin animaliekonsumtion än om endast en person blir strikt vegan, skriver debattörerna.

DEBATT. Kära köttätare!

Julen nalkas och det är bråda tider. Julklapparna ska packas, släkten ska samlas och julskinkan ska griljeras.

Samtidigt som du läser detta trängs grisarna i sina små boxar. Dessa intelligenta och kännande individer utvecklar ofta stereotypa beteendestörningar på grund av understimulans, såsom att dunka huvudet mot gallret eller tugga på varandras svansar. En del utvecklar till och med magsår.

Detta är bara ett exempel på hur djur har det i den svenska industrin. Vi är helt övertygade om att du inte vill bidra till detta onödiga lidande.

Du har förmodligen en empatisk inställning till djur. Kanske ser du dig som djurvän och har fina minnen av ett kärt husdjur. I så fall krockar dina värderingar med handlingen att skicka vissa djur till slakt.

Då uppstår ”kognitiv dissonans”, det vill säga när ens värderingar inte överensstämmer med ens handlingar. För att minska dissonansen utvecklar du försvarsargument, exempelvis: ”Jag äter bara djur som haft det bra” eller ”vi måste äta djur för att bibehålla det öppna landskapet”.

Du behöver dessa argument för att fortsätta göra det du gör. Vi har själva resonerat på samma sätt.

Kanske har du känt dåligt samvete när frågan om köttätande skapat en het diskussion? Psykologisk forskning visar att skuldbeläggande sällan leder till beteendeförändring.

Troligtvis leder det till ännu fler motargument från din sida, vilket är förståeligt för du vill ju minska den kognitiva dissonansen. I egenskap av psykologer vill vi presentera en mer framgångsrik strategi för beteendeförändring.

Utgå från dina värderingar och bryt ner dem till konkreta mål. Exempelvis kan värderingen ”jag vill inte bidra till djurs lidande” omvandlas till målet att äta hälften så mycket animalier. Istället äter du mer växtbaserat.

Om ingen annan i din närhet äter vego, kan det vara tufft att själv börja göra det. Prata med din omgivning och berätta hur du känner, utan att skuldbelägga dem. Kanske känner du en vegan eller vegetarian som kan laga god vego-julmat tillsammans med dig? Då kan kommande julbord bestå av fler alternativ så att du och släkten kan prova annat utan att någon känner sig tvingad.

Studier visar att vi påverkas mer av omgivningen än av forskningsstudier, vilket innebär att ditt nya beteende kan influera andras.

Du kan öka motivationen genom att exempelvis ta reda på hur djurindustrin fungerar i Sverige, läsa forskningsrapporterna som visar hur mycket av koldioxidutsläppen som djurindustrin står för och undersöka vilka hälsofördelar som finns med en växtbaserad kost.

Acceptera att förändring är en process som tar tid. Var snäll mot dig själv och ge inte upp för att det inte går lika smidigt som du tänkt dig. Chanserna att lyckas ökar om du bryter ner det i små steg och firar dina delmål.

Det skulle innebära att färre djur skickas till slakt, att ditt koldioxidavtryck minskar och att du investerar i din hälsa

Du kanske tänker att du aldrig blir vegan och att det därmed kvittar. Men faktum är att färre djur skickas till slakt om flera halverar sin animaliekonsumtion än om endast en person blir strikt vegan.

Om du utgår mer från dina värderingar blir det lättare att hitta en balans. På sikt kanske du utesluter samtliga animalier, vilket allt fler väljer att göra. Det finns gott om inspiration på sociala medier om fantasin tryter. Kanske kan denna jul bli ett startskott för dig att leva mer i samklang med dina värderingar?

Det skulle innebära att färre djur skickas till slakt, att ditt koldioxidavtryck minskar och att du investerar i din hälsa.

Vi och djuren hoppas att dina värderingar får guida dig runt julbordet i år.


Ajla Hadzijahovic, leg. psykolog
Hedvig Nettelblad, ptp-psykolog
Christoffer Wärnbring, leg. psykolog
Martin Smedjeback, fil. kand i psykologi
Jon Westman, leg. psykolog


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM

Julen 2019

Djurskydd

Lantbruk

Jul

Kost