Debatt

Dina politiker saknar insikt om klimatkrisen

WWF: Sveriges kommunpolitiker – skapa er en plan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: Getty /TT
Greta Thunbergs skolstrejk har växt lavinartat. Medborgaraktivismen tar vid där politikerna inte agerar. Det finns en stor frustration att inte klimatet ligger högre upp på den politiska agendan, skriver Håkan Wirtén och Sabina Andrén, WWF.

DEBATT Klimatet är vårt allvarligaste välfärdshot under det närmaste decenniet, enligt World Economic Forums globala riskrapport för 2019. Vi måste halvera världens utsläpp till 2030 för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Varje år vi väntar reduceras två år från denna deadline.

Det innebär att om inte tillräckligt görs de närmaste fyra åren, har 2030 plötsligt blivit till 2023, och då är det försent.

Globalt ökar utsläppen. De svenska minskar alldeles för sakta; med 1 procent senaste året, i stället för de 6 till 8 procent per år som krävs om vi ska klara vårt svenska ”nettonoll”-mål till 2045, enligt Naturvårdsverket.

Med den här farten når vi inte målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C. Högre temperaturer leder till en högst osäker värld där ett antal mänskliga och naturliga system pressas bortom sin förmåga till anpassning.

Extremväder, som exempelvis torka och påföljande bränder, blir allt vanligare. Skogsbränder i västra USA har ökat med närmare 80 procent de senaste 40 åren. Under sommaren 2018 drabbades även Sverige av stora, svårsläckta bränder och flera byar i Svealand fick utrymmas.

Denna nya värld, som vi än så länge bara anar, har vi ingen erfarenhet av att styra. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC), som är en av vår samtids mest granskade med över 6 000 forskningsreferenser, är slutsatserna otvetydiga om att våra utsläpp ger upphov till klimatförändringar.

Riskerna med att fortsätta utan förändring är enorma. Om vi inte förmår reagera på denna forskningsrapport, vilken rapport kommer då vara värd vår uppmärksamhet framöver?

World Economic Forums riskrapport 2019 för också upp globala geopolitiska spänningar som det största kortsiktiga hotet på planeten. Det betyder att många nationella ledare kommer att prioritera annat än klimatet under den närmaste tiden.

I Sverige har vi exempelvis ägnat flera månader åt att lösa regeringsbildningen. Så, vem ska agera då?

Därför riktas blicken nu allt oftare mot vår närmaste demokratiska instans: kommunerna. Även IPCC lyfter de lokala systemen som ett av fyra globala system som är av största vikt inför framtiden, just på grund av nationella låsningar. Utan lokala beslutsfattare kan 1,5-gradersmålet inte nås.

Det är tydligt att allt fler är ordentligt oroade för vårt klimat. Greta Thunbergs skolstrejk har växt lavinartat och klimatmanifestationer hålls regelbundet utanför över 100 kommunhus i Sverige. I Thunbergs anda planeras ”Global Strike for Future” den 15:e mars där redan 19 länder och 170 städer är anmälda.

Medborgaraktivismen tar vid där politikerna inte agerar. Det finns en stor frustration att inte klimatet ligger högre upp på den politiska agendan och att beslutsfattare inte agerar enligt IPCC:s varningar.

Flera kommuner runt om i världen som har reagerat och inte vill vänta. Över 20 kommuner däribland London, Vancouver, Oxford och Berkeley, har deklarerat sina städer i klimatnödläge. Det är en kraftfull signal. Vi måste alla samlas för att tänka nytt. Och agera. Nu.

Vi vill att Sveriges kommunpolitiker ska:

  • Ge IPCC:s sammanfattning för beslutsfattare till nyckelpersoner i din kommun – krismedvetenheten måste öka.

  • Skapa en klar bild av var din kommun befinner sig idag. Jämför er kommun med var ni borde vara enligt IPCC 1,5 °C-rapport – minskar utsläppen tillräckligt snabbt?

  • Kommunicera med era kommuninvånare och visa att ni tar klimatfrågan på allvar, och placera den i navet av ert beslutsfattande.

  • Gör en förnyad forskningsbaserad lösningsplan med hjälp av oberoende experter som ett neutralt underlag att utgå ifrån, oberoende av partipolitik och särintressen.

  • Samla kommunens intressenter till ett krisforum för att hitta samsyn.

  • Skapa en plan, med utrymme för innovationer, misstag och högt i tak. Där omställning inte är ett om utan ett hur.

  • Våga experimentera och gå framåt.

Världsnaturfonden lanserar nu ett verktyg där kommunernas nuvarande klimatutsläpp kan jämföras med de utsläppsminskningar som krävs för att nå 1,5 °C-målet, och som ger en skräddarsydd analys där förslag på kraftfulla åtgärder för utsläppsminskningar och klimatanpassning ingår.

Den baseras på IPCC-data och är verifierad av globala experter. Vår ambition är att kunna fira 100 av världens städer och kommuner med åtgärdsplaner i linje med 1,5 °C målet!


Vi har varken råd eller tid att inte agera.


Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF
Sabina Andrén, Programsamordnare hållbara städer, WWF


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.