ÅSIKT

Kristna S-politiker odlar intoleransen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Det har gått för långt när man anklagar en liberal muslim för hets mot folkgrupp

Anna Ardin från Socialdemokraternas religiösa organisation Tro och solidaritet går över gränsen när hon anklagar författaren Hanna Gadban för att vara muslimhetsare, skriver förläggaren Christer Sturmark.

Det har gått för långt när socialdemokratiska kristna politiker anklagar en feministisk liberal kvinna för hets mot folkgrupp, för att hon inte delar deras åsikter.

Vi är sedan länge vana vid nättroll som publicerar grova och kränkande kommentarer på Facebook och Twitter. Men detta tycks även ha smittat av sig på det offentliga Sverige.

Jag är bokförläggare på Fri Tanke förlag. Vi har publicerat cirka tvåhundra böcker sen starten 2008. Barnböcker, vetenskapslitteratur, filosofi, samhällsdebatt, memoarer och biografier. Somliga böcker har uppfattats som kontroversiella, andra inte.

Men när en svensk muslimsk kvinna med rötterna i Irak skriver en bok om rätten att få vara liberal muslim och feminist, då tar det hus i helvete.

Hennes bok heter ”Min Jihad” och författaren är Hanna Gadban. Javisst, det är en provocerande titel för den oinsatte. Många förknippar ordet ”jihad” med terrorattacker och avrättningsfilmer. Men Jihad betyder ”kamp” på arabiska. Författaren Hanna Gadban syftar på sin kamp för kvinnors rätt att leva fritt, även i våra svenska förorter. Hon syftar på sin kamp för ett modernt liberalt islam som är förenligt med demokrati och mänskliga rättigheter. Hon syftar på sin kamp mot islamism och radikalisering. Hanna Gadban är själv muslim.

Som bokförläggare tycker jag det är viktigt att hennes röst blir hörd i Sverige. Vi är många som kritiserar vissa tolkningar av islam från ett utifrån-perspektiv (jag är själv på min fritid aktiv som ordförande i förbundet Humanisterna), men Hanna Gadban gör det inifrån. Hennes muslimska tro är personlig och närvarande i hennes vardag. Sådana röster behövs i det svenska debattklimatet.

Näthatet från islamofoberna och de främlingsfientliga är inte oväntade för en muslimsk invandrarkvinna som höjer rösten i det offentliga rummet. Men i det här fallet är det inte därifrån det kommer i första hand. Istället kommer attackerna från kristet vänsterhåll.

I styrelsen för Socialdemokraternas religiösa organisation Tro och solidaritet (tidigare Broderskapsrörelsen) sitter bland andra Anna Ardin. Nytillträdd ordförande är Ulf Bjereld, som efterträdde Peter Weiderud.

Anna Ardin går i sociala medier till storms mot Hanna Gadban. Hon skriver att jag genom att som bokförläggare ge ut hennes bok ”bjuder in rasister att skriva böcker” och liknar det med att publicera böcker från Sverigedemokraterna. Hon anklagar alltså Hanna Gadban för att vara rasist. Men det räcker inte där. Ardin påstår också att Hanna Gadban har varit ”muslimhetsare”, något som är ett brott (hets mot folkgrupp) i den svenska brottsbalken.

Om Anna Ardin anser att Hanna Gadban ägnar sig åt hets mot folkgrupp, bör hon polisanmäla det så att det får en korrekt juridisk prövning. Om så inte är fallet, bör Tro och solidaritet och Ardin offentligt be Hanna Gadban om ursäkt och sluta sprida förtal i sociala medier.

Gadban kallas också ”religionshatare”, trots att hon är muslim. Detta handlar alltså om en muslimsk kvinna som vill hävda rätten till sin religion utan att behöva bli islamist eller muslimsk fundamentalist.

Jag uppmärksammade på Twitter Tro och solidaritets ordförande Ulf Bjereld om att en av hans styrelseledamöter ägnar sig åt dessa trakasserier i sociala medier, men därifrån var det locket på. Han svarade visserligen, men bara kryptiskt. Inget avståndstagande, ingen ursäkt.

Jag tycker att utvecklingen är skrämmande. Socialdemokrater för Tro och solidaritet, som i egenskap av en socialdemokratisk sidoorganisation är adjungerade i partiets högsta exekutiva organ, det Verkställande utskottet, tycks under sin förre ordförande ha odlat en intoleranskultur som genomsyrar deras agerande. En märklig intolerans som riktas mot både sekulära humanister och liberala muslimer. Jag hoppas att förbundet under sin nya ordförande gör upp med denna kultur.

Än syns, dessvärre, inga tecken på det.

Christer Sturmark
Bokförläggare, författare och samhällsdebattör

ARTIKELN HANDLAR OM