ÅSIKT

Världen blundar för ny hungerkatastrof

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Torkan i Afrika drabbar 50 miljoner människor – vi måste agera nu!

Foto: Flyktingar i lägret i Dadaab i nordöstra Kenya. Torkkatastrofer leder till ökad migration. Men de allra svagaste blir kvar, skriver debattören.
Foto: Terje Østigård.

DEBATT. Under brännande sol, men i medieskugga av Syrienkrisen, kommer de svaga, sjuka och framför allt barnen att dö av den svåra torkan som drabbar 50 miljoner människor i Afrika. Det är möjligt att undgå de värsta konsekvenserna av torkan genom att öka katastrof- och matbiståndet genast.

I år rankade för första gången Världsekonomiskt forum vattenbrist som det största globala hotet. Till och med större än klimatförändringar, även om det såklart hänger ihop.

Etiopien är Östafrikas vattentorn. 85 procent av allt vatten i Nilen kommer från Etiopien. Därför får torka där stora konsekvenser också i andra länder.

Även om torkkatastrofer är en konsekvens av klimatförändringar och bristande regn så är det i hög grad också politiska produkter eftersom de växer fram över tid och är lätta att förutse.

Regnperioden i Etiopien varar i tre månader mellan juni och augusti. När regnet inte föll ifjol just den perioden visste man att torkan var oundviklig.

Nästa regn kommer tidigast i juni. Då ska bönderna så, odla och skörda – innan de kan leva av sin egen mat. Det tar mer än sex månader från nu. FN och Etiopien larmade om den kommande krisen på ett tidigt stadium. För döva öron.

Mat är en fundamental rättighet. I dag är tio miljoner människor i Etiopien av akut behov av mat. Sex miljoner av dem är barn och två miljoner är allvarligt undernärda.

Etiopiska staten och hjälporganisationer har bett om 12 miljarder kronor för att bemöta krisen. Det har bara fått hälften. Politik innebär att prioritera och Afrikas katastrof måste ses i skenet av Syrienkrisen och bristande resurser.

Under hela 2015 varnade FN för akut resurs- och matbrist i flyktinglägren i Turkiet, Libanon och Jordanien. Åren tidigare fick fler än en halv miljon flyktingar i Jordanien 280 kronor varje månad. I början av 2015 reducerades beloppet till 150 kronor i de tre ländernas flyktingläger. För internflyktingar i Syrien sjönk ersättningen till 115 kronor. Trots att FN räknar med 220 kronor i månaden är ett absolut minimum för att överleva.

FN:s livsmedelsprogram menar därför att den pågående flyktingströmmen mot Europa sattes igång av mindre matransoner och lägre ersättning i lägren.

Vid årsskiftet beräknade FN att minst 87 miljoner människor kommer att behöva katastrofhjälp under 2016. Därför ombads medlemsländerna att ge över 160 miljarder kronor för att möta behoven. Det är nytt rekord. 

I Sverige kommer 60 miljarder kronor att användas åt migrations- och integrationsutgifter, som är mer än vad FN behöver för att hjälpa 30 miljoner människor i Afrika.

Torkkatastrofer leder också till ökad migration. Men de allra svagaste blir kvar, och dör i värsta fall. Bilden av den döda Alan Kurdi medförde stort känslomässigt engagemang. Det kommer garanterat bli fler och värre sådana bilder. Att svälta ihjäl är inte bättre än att drunkna.

Terje Østigård

Forskare vid Nordiska Afrikainstitutet