ÅSIKT

Allt är inte en nakenchock

DEBATT

Alexander Chamberland: Världen är större än kändisar och börskurser

Foto: JIMMY WIXTRÖM
KRITISK Vi måste kliva ur den medieskapade overkligheten och in i den reella verkligheten, skriver Alexander Chamberland, initiativtagare till en ny organisation som ska granska medierna.

Visste du att fyra stora medieföretag kontrollerar Sveriges massmedier? Visste du att cirka 90 procent av dagstidningsupplagen har en borgerlig inriktning? Visste du att de flesta medier huvudsakligen är reklamfinansierade?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Förmodligen inte, då frågan om makten över medierna, och i förlängningen makten över vår verklighetsbild, tas knappt upp av medierna. Att på allvar diskutera mediekritik genom medierna är en otroligt svår uppgift.

Nu startas en ny organisation upp i Sverige. Den heter Nätverket för Medial Mångfald och är en utomparlamentarisk mediekritisk organisation, med syftet att bryta mediernas makt och likriktning och skapa ett mångfaldsrikt medieutbud.

Detta kan göras genom att till exempel lagstifta mot ägarkoncentrationen i media samt höja och omfördela presstödet så att mer går till små och nystartade medier. Skolan måste också ta ett större ansvar i arbetet med att ge unga människor redskap att genomskåda vinklade, överdrivna och stereotypa mediebilder. Om vår demokrati ska bli välfungerande måste medierna prioritera granskandet av makthavare och förmedlandet av kvalitativ samhällsinformation framför kortsiktiga vinstintressen.

Det största medieföretaget i Sverige är Bonniers som bland annat äger TV4, DN, Expressen, GT, Mix Megapol, Veckorevyn, Amelia, Dagens Industri, Stockholm City, Sydsvenska Dagbladet, filmbolaget SF, samt flera bokförlag. De ger även ut Stora Journalistpriset, äger Resumé, som är Sveriges största mediegranskande tidning, samt kontrollerar en stor del av tidskriftsdistributören Tidsam, som nästintill har monopol på tidskriftsdistribution.

Sverige är fortfarande en av de få demokratierna som saknar en lagstiftning mot maktkoncentrationen i media. Till och med Italien och USA har det. I värsta fall kan detta leda till att alla Sveriges medier, förutom public service, köps upp imorgon bitti. Därför skulle Rupert Murdoch, vars alla 175 tidningar pläderade för Irakkriget, i framtiden kunna styra svensk media.

I min roll som språkrör för Grön Ungdom har jag sett till att miljöpartiet börjat ta tag i mediefrågan och skaffat sig en bredare och radikalare mediepolitik. Samtidigt finns det ett uppenbart behov av en stark utomparlamentarisk organisation för att på allvar föra upp frågan på den politiska dagordningen.

Medierna bidrar idag till att försvaga demokratin och förytliga samhällsklimatet. Vi ser hur fågelinfluensan har skapat en medial hysteri, där ett litet hot har fått fylla spaltmeter efter spaltmeter. Vi ser hur politiken blir till en dokussåpa med pakter och tydlig blockpolitik där allt är antingen svart eller vitt. Vi ser också hur medierna visar betydligt mer av Paris Hilton än av svältkatastrofer. Hur man ska bryta de strukturer som gör att över 800 miljoner människor lever på svältgränsen får helt enkelt inget utrymme.

Yttrandefriheten sker inte på lika villkor. Det är de som har mycket pengar som har resurser att starta en konkurrensduglig tidning.

Oppositionen till mediemakten handlar om viljan att skapa en medial mångfald och därmed ett helt annat medieklimat. Ett medieklimat där människor får läsa om samhällsproblem ur många olika perspektiv och därmed få redskap för att tänka själv.

Ett medieklimat som saknar åsiktsnormer och ett medieklimat där journalister faktiskt ges tillräckliga resurser för att bedriva ett djupgranskande arbete.

Världen består av berättelser. I dag berättar medierna mer om börsen än om svältkatastrofer. Världen är dock så mycket större än nakenchocker, stockholmsbörsen och sensationella terrorangrepp.

Vi måste kliva ur den medieskapade overkligheten och in i den reella verkligheten. Den verklighet där 1,2 miljarder människor lever i extrem fattigdom, där främlingsfientlighet får allt större acceptans och där vi håller på att utarma jordens resurser.

Det är också den verklighet som sorgligt nog ofta glöms bort av våra medier.

Alexander Chamberland (19 år Stockholm Initiativtagare till Nätverket för en Medial Mångfald)