ÅSIKT

Inget har hänt på 2 400 år

DEBATT

Torbjörn Åkerfeldt: Forskare bråkar fortfarande om hur vi ska leva och vilket fett som är rätt

De flesta accepterar att det finns ett samband mellan livsstil och hjärtkärlsjukdom. Hur nära sambandet är och exakt hur det ser ut är dock fortfarande en kontroversiell fråga bland forskare.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: EN GRILLAD – MED BRÖD MEN UTAN DÅLIGT SAMVETE Trots att man forskat i saken i över 50 år har ingen kunnat bevisa att mättat fett är farligt för hjärtat.

Inte bara tidningar presenterar braskande rubriker om kost och hälsa. Även forskargrupper anordnar numera ibland presskonferenser för att lägga fram sina ”larmrapporter” och hypoteser i syfte att styra forskningsmedel till sitt område. Budskapet som förmedlas till allmänheten kan tyckas bli alltmer förvirrat. I förlängningen kan tilltron till forskningen minska.

Under senaste tiden har sambandet mellan fettintaget och till exempel hjärtkärlsjukdom aktualiserats i media. Vad vet vi och vilka hypoteser finns det?

På 50-talet lanserades kolesterolhypotesen som sa att ett högt intag av kolesterol leder till försämrade blodfetter som i sin tur ger åderförkalkning och till slut hjärtinfarkt. Hypotesen vacklade något eftersom endast en femtedel av kolesterolet i kroppen kommer från kosten. Fokus hamnade i stället på de mättade fetterna (”animaliskt fett”).

Att intaget av mättat fett varit konstant under hela 1900-talet samtidigt som hjärtinfarkter har ökat från i princip noll i början på århundradet till att bli den ledande dödsorsaken i väst i dag bekymrade inte förespråkarna för fetthypotesen.

För att bevisa fetthypotesen en gång för alla gjordes ett par mycket stora studier under 1970-talet. Man lät tusentals personer minska sitt intag av mättat fett och kolesterol under många år.

Kostnaderna för studierna var enorma, ibland drygt en halv miljard kronor. Jämfört med kontrollgruppen gav kostförändringar ingen minskad sjuklighet eller dödlighet, snarast tendens till ökad.

Senaste åren har nya studier kommit, även en stor svensk studie, som misslyckats att visa samband mellan intag av mättat fett och hjärtkärlsjukdom. Studierna har mötts av ”den stora tystnaden”, de har nämligen inte levererat budskapet alla vill höra – att fett är farligt. Häromdagen publicerades ytterligare en studie som visar samma sak. Denna gång nådde resultaten allmänhetens kännedom.

”Vetenskapens tragedi är när ett fult faktum dödar en vacker hypotes”, skrev 1800-talsfilosofen och zoologen T H Huxley. Men ännu är hypotesen inte död. Tveksamma teorier tenderar att leva kvar länge.

Undermåliga studier citeras till försvar. Nu gäller det att komma vidare för att hitta säkra samband mellan livsstil och hjärtkärlsjukdom. Flera intressanta hypoteser finns. Men det saknas pengar för att testa dem i stor skala. Inga ekonomiska incitament finns att visa om livsstilen påverkar risken att drabbas av sjukdom.

Däremot är kolesterolsänkande läkemedel (statiner) stora ”vinstmaskiner”. De minskar risken för hjärtinfarkt hos vissa patientgrupper, men detta är oberoende av kolesterolvärdet vid insättandet! Statiner är nämligen antiinflammatoriska, och man vet i dag att risken för hjärtinfarkt ökar om man har en liten ”bakgrundsinflammation” i kroppen.

Övervikt, stress, rökning, sömnbrist, intag av snabba kolhydrater och transfettsyror ökar inflammationen. Mättat fett påverkar inte medan omega-3-fetter tycks minska inflammationen.

Större studier behövs för att förstå orsakssambandet mellan livsstil och sjukdomsutveckling.

Det enda vi i dag vet med någorlunda vetenskaplig säkerhet är att man bör behålla sin idealvikt med hjälp av fysisk aktivitet och en varierad kost, gärna med de rätta fetterna.

Fast det hade räckt med att läsa Hippokrates skrifter för att få reda på detta: ”Om vi kunde ge varje individ rätt mängd näring och fysisk aktivitet, inte för lite och inte för mycket, har vi funnit den säkraste vägen till hälsa.”

Han konstaterade även: ”Låt din mat vara oljig, på detta vis förlorar du lättast vikt.”

Längre än så tycks inte forskningen ha kommit de senaste 2 400 åren. Beror det på prestige? Hur går vi vidare?

Torbjörn Åkerfeldt (40 år leg läkare Uppsala)