Publicerad:

Använd inte krisen som ursäkt för statlig vård

Debattörerna: Regionerna bedriver framtidens sjukvård bäst – inte staten

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I kölvattnet av pandemin höjs nu röster från olika håll att sjukvården bör förstatligas. Men att använda pandemin som ett politiskt slagträ för ett statligt huvudmannaskap av vården är varken trovärdigt eller hållbart, skriver Kaisa Karro, Rachel De Basso och Angelica Katsanidou. Bilden är från infektionskliniken i Kalmar.
I kölvattnet av pandemin höjs nu röster från olika håll att sjukvården bör förstatligas. Men att använda pandemin som ett politiskt slagträ för ett statligt huvudmannaskap av vården är varken trovärdigt eller hållbart, skriver Kaisa Karro, Rachel De Basso och Angelica Katsanidou. Bilden är från infektionskliniken i Kalmar.

DEBATT. En nära och tillgänglig vård efter behov styrs och utvecklas bäst med lokal förankring och utökat samarbete mellan region och stat. Därför bör sjukvårdens ansvar förbli i regionernas händer – inte i statens.

Coronapandemins utbrott har befäst behovet av ett starkt samhälle med en god och jämlik hälso- och sjukvård i hela landet. Vi ser att länder med skattefinansierad och allmän sjukförsäkring hanterar pandemin bättre än länder med svaga hälso- och sjukvårdssystem.

Samtidigt är det uppenbart att flera av vårdens utmaningar, såsom vårdköer, tillgänglighet och finansiering, kvarstår och vuxit sig starkare.

I kölvattnet av pandemin höjs nu röster från olika håll att sjukvården bör förstatligas. Från högerhåll lyfts även röster att införa obligatoriska och privata sjukvårdsförsäkringar, som i praktiken innebär att den svenska modellen med en i huvudsak offentlig sjukvård överges och att plånbokens storlek får styra vem som får vård. Vi säger bestämt nej till ett förstatligande eller en övergång till en finansierad vård av privata sjukförsäkringar.

Förespråkare för ett förstatligande av sjukvården är svaren skyldiga kring hur framtidens sjukvård ska förbättras av en statlig huvudman. Hur ökar det demokratiska inflytandet över vården av att de 349 ledamöterna i riksdagshuset tar ifrån bestämmanderätten ifrån de i dag lokalt förankrade politikerna på regional nivå?

Eller finns det något som pekar på att sjukhusen, vårdcentralerna och vårdpersonalen blir fler av att makten koncentreras till en generaldirektör med säte i Stockholm? Blir sjuksköterskorna och läkarna fler av en stat som huvudman?

När Norge centraliserade sjukhus- och specialistvården i början av 2000-talet blev många regionala sjukvårdsenheten föremål för nedläggning, varpå kritiken och protesterna tilltog med full kraft.

Den svenska modellen, som tjänat landet väl, bygger på att sjukvården är solidariskt skattefinansierad och ges efter behov. Den bygger på närhetsprincipen, där samarbete mellan parter och respekt för varandras kompetens och ansvarsområde är centralt. Den bygger på att du som patient och medborgare har möjlighet till inflytande i såväl vårdprocess som i det lokala beslutsfattandet.

Att staten ska överta huvudmannaskapet äventyrar den lokala förankringen och samarbetsformerna som har gjort – och gör – att svensk sjukvård är världsledande och högkvalitativ.

Under våren har landets regioner, kommuner och inte minst all vård- och omsorgspersonal – som ska ha den största tacksamheten – visat en imponerande insats och förmåga att ställa om vården för att hantera pandemin. Efter pandemins mest akuta faser kvarstår dock att hantera vårdkön som har ökat under denna period.

Den utmaningen är vi fast beslutna av lösa, och den måste lösas med samarbete mellan stat och region.

Men att använda pandemin som ett politiskt slagträ för ett statligt huvudmannaskap av vården, i tron att den ska bli bättre, är varken trovärdigt eller hållbart.

Staten spelar dock en oumbärlig roll för att säkerställa att regionerna har tillräckliga resurser i form av pengar, men också i resurser i form av personal och tillräcklig vårdkapacitet. Att sjukvården ska vara jämlik över hela landet är heller inte avhängigt att staten ska vara huvudman.

Regionerna, som har bäst lokal förankring och närhet till medborgarna, är de som också bäst kan tillgodose en god och jämlik vård utifrån medborgarnas krav och behov. Våra tre sydostregioner är utmärkta exempel på varför hälso- och sjukvården bör vara regionernas ansvar. Flera studier visar att medborgare hyser högt förtroende för vården i våra respektive regioner, samtidigt som de medicinska resultaten pekar åt rätt håll.

Hälso- och sjukvården har under våren lyckats mer än väl att ställa om hela verksamheten för att möta pandemin, trots de stora påfrestningar som det har inneburit. Mycket är tack vare verksamhetens flexibilitet, men också viljan att samarbeta kommun, stat och region emellan.

Vi säger därför bestämt nej till ett förstatligande – men ja till ett fortsatt robust samarbete mellan stat och region.


Kaisa Karro, regionstyrelsens ordförande i Region Östergötland (S)
Rachel De Basso, ordförande i nämnden för folkhälsa och sjukvård i Region Jönköpings län (S)
Angelica Katsanidou, regionstyrelsens ordförande i Region Kalmar län (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: