ÅSIKT

Stress och övertid är våra värsta arbetsmiljöproblem

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Unionen: Arbetsgivarnas ansvar för den psykosociala arbetsmiljön måste stärkas

Foto: Cecilia Fahlberg, Förbundsordförande för Unionen.

Sedan tre år tillbaka ökar sjukskrivningarna och arbetsskadorna på nytt i Sverige och den vanligaste orsaken är psykisk ohälsa. Ett alltmer hektiskt arbetsliv där tjänstemännen förväntas vara ständigt tillgängliga för arbete när och var som helst har satt sina spår. Det är tufft att orka med i det hårda tempot i snabba konjunktursvängningar, med tajta organisationer där allt färre ska springa allt fortare.

I det läget borde det vara självklart att alla krafter sätts in för att vända utvecklingen.

Tyvärr är det inte så det ser ut. Tvärtom ser vi tydliga försämringar av arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Samtidigt drar regeringen kraftigt ner på anslagen till företagshälsovården. Pengar kommer nu att tas från det viktiga förebyggande arbetet till eftervård, när skadan redan är skedd.

I dag presenterar Unionen sin arbetsmiljöbarometer för åttonde året i rad. Det är en bekymmersam bild som tonar fram, när 2187 av Unionens arbetsmiljöombud i nära nog alla branscher i det privata näringslivet beskriver landets arbetsplatser.

Samtidigt förvånar inte resultatet. I riskbedömning efter riskbedömning har arbetsmiljöombuden signalerat till arbetsgivarna att den hårda arbetsbelastningen tär på medarbetarna. Nu har vi också resultatet i kalla siffror. Den psykosociala arbetsmiljön bedöms vara sämre än den fysiska. På drygt två av tre arbetsplatser arbetar tjänstemännen övertid fortlöpande. Att jobba över några timmar eller mer varje vecka har blivit norm för många, trots att systematiskt övertidsuttag inte är tillåtet. På en majoritet av arbetsplatserna saknas riktlinjer i form av mobil- och e-postpolicy, som skulle kunna säkerställa att tjänstemännen inte behöver använda sin fritid till arbete.

Många arbetsmiljöombud vittnar om att det är svårt att få gehör för de psykosociala frågorna på sina arbetsplatser. Sår på kroppen är svårare att negligera än sår i själen. Det finns i dag många vetenskapligt testade och användbara verktyg för att undersöka den psykosociala arbetsmiljön, men kunskapsbristerna är stora.

Arbetsgivarnas ansvar för att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete är tydligt enligt arbetsmiljölagen. Årets barometer visar att det nu skett en kraftig försämring av detta arbete och att det tappar i kvalitet. Det är ett alarmerande resultat att en majoritet av arbetsplatserna bryter mot arbetsmiljölagen genom att de inte bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Så här kan det inte fortsätta. Vi hör ofta krav på att våra arbetsliv måste förlängas, då allt fler äldre ska försörjas av allt färre i yrkesverksam ålder. Befolkningsutvecklingen gör denna förändring nödvändig. Men om fler ska orka arbeta längre måste vi börja med att skapa ett arbetsliv där vi inte slits ut i förtid.

Arbetsmiljölagen är en ramlag, som måste preciseras med föreskrifter för att fungera. Vi saknar i dag rättsliga redskap för att hantera frågor som rör arbetsklimatet. Ett arbete pågår just nu inom Arbetsmiljöverket för att ta fram en föreskrift på detta område. Syftet är att precisera vilket ansvar arbetsgivaren har vid psykosociala arbetsmiljöfrågor och vad som måste ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En sådan föreskrift skulle innebära mycket bättre möjligheter att arbeta med stress och arbetsbelastning och därmed ha stor betydelse för minskad psykisk ohälsa. Tyvärr har arbetet försenats, inte minst på grund av att viljan från arbetsgivarhåll varit minst sagt bristfällig. Unionens nya arbetsmiljöbarometer bekräftar behovet av att arbetsgivarnas ansvar för den psykosociala arbetsmiljön måste förstärkas.

Cecilia Fahlberg