ÅSIKT

Svaga elever hjälps inte av tidiga betyg

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Debattörerna: Hårdare tag behövs inte – lita på lärare och elever

Foto: Thinkstock

Före detta utbildningsministern Jan Björklund sa i en intervju i Skolvärlden (25/2, 2014) att bristen på ordning och arbetsro är ett av skolans stora problem och en orsak till att kunskapsresultaten sjunker. Ytterst, menade Björklund, handlar det om elevernas bristande respekt för klasskamrater, lärare och skolan som helhet.

Med detta som motiv tillsattes en utredning. Den kom fram till dels att lärare borde få rätt att beslagta mobiler och andra störande föremål, dels att skolor efter rektors beslut skulle få ge skriftliga omdömen om elever som man ansåg störde ordningen. Ett minst sagt fattigt svar på det problem som, enligt Björklund, skulle vara en primär orsak till de försämrade Pisa-resultaten.

Utredningen förefaller starkt politiskt styrd och byggd på en förenklad, antiintellektuell syn på undervisning och lärande.

Eleverna utmålas som skolans presumtiva fiender. De måste hindras från att riva ner och förstöra. Tydligare regler, högre krav, kvarsittning, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg långt ner i åldrarna är ordinerad medicin. Problemen läggs i knät på eleven.

”Slå inte ut barnen med tidiga betyg” är rubriken på en debattartikel i Aftonbladet, skriven av artisten Petter. Han utgår från sina egna erfarenheter och beskriver hur det kändes att vara akademiskt underlägsen. Själv byggde han upp ett försvar som klassens clown; han låtsades inte bry sig, men såg sig själv som uträknad. Risken är, menar han, att betyg i tidig ålder konfirmerar och permanentar ett påbörjat utanförskap som i sin tur lätt leder in på oönskade vägar.

Petters slutsatser stämmer med aktuell forskning och vi har i våra empiriska studier träffat alltför många barn och ungdomar i den situation han beskriver. Att vara bäst på att vara sämst blir en lösning när man ständigt är den som misslyckas, i stället för att få vara en som lyckas och lär sig.

Petter reser viktiga frågor: behövs verkligen betygen för att tidigt hitta barn som riskerar att hamna efter? Finns det inga andra sätt?

Vi vill påstå att det gör det. Typiskt för framgångsrika skolor i Sverige och internationellt är en framåtsyftande feedback till eleven, kallad formativ utvärdering. Lärare och elev utvärderar tillsammans vad eleven hittills lärt sig och kommer överens om vad som bör bli nästa steg. Fokus ligger på process – inte på produkt. En återkoppling som kommer eleven till del innan problemen etablerats och som då skapar intellektuella reaktioner, inte emotionella. Jämför med betyg, som informerar i efterhand och riskerar att befästa tillkortakommanden som eleven redan tvingats uppleva.

Internationell forskning pekar på faktorer som är generella för skolor som lyckas i sin undervisning. En genomgående faktor är lärarens omutliga tillit till varje barns förmåga och vilja att lära. En ömsesidig process där varje barns förutsättningar får komma till uttryck och växa i det sociala sammanhang som skolan utgör. Något som svårligen kan regleras utifrån – eller uppifrån. I dessa framgångsrika skolor upplever man sällan problem med ordning och arbetsro. Där finns inga behov av de polisiära åtgärder som Utbildningsdepartementet föreslog.

Vi hoppas att regeringsskiftet innebär en startpunkt för en mer komplex skoldebatt, där tilliten till elevens vilja att lära och lärarens professionalitet och frihet att undervisa, är den självklara utgångspunkten. Och där all den forskning som i dag finns tillgänglig om barns lärande och utveckling och skolans organisation äntligen tas tillvara.

Eva Heimdahl Mattson

Catharina Tjernberg

ARTIKELN HANDLAR OM