ÅSIKT

Varannan ung: Politiker ska inte styra Sverige

Debattören: Att ta demokratin för självklar håller inte längre

Foto: TT
David Samuelsson: Sverige har varit en demokrati i snart 100 år. Då är det lätt att ta demokratin för självklar. Men den oroande utveckling vi kan se visar att demokratin måste värnas aktivt.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Denna vecka besöker Harvardforskaren Yascha Mounk Sverige på inbjudan av Studieförbunden. Hans slutsats är att ”varningslamporna blinkar rött” för demokratin. Andelen som ser det som nödvändigt att leva i en demokrati sjunker i många länder inklusive Sverige.

Sverige har varit en demokrati i snart 100 år. Då är det lätt att ta demokratin för självklar. Men den oroande utveckling vi kan se visar att demokratin måste värnas aktivt.

Studieförbunden kan i dag redovisa resultatet av en mätning som Novus har gjort på vårt uppdrag. Den visar att det finns en betydande minoritet i Sverige som inte fullt ut stödjer demokratin.

Så många som 48 procent av de unga (18–29 år) tycker att det vore bra om experter, inte regeringen, fattar beslut om vad som är bäst för landet. Färre än sju av tio tar starkt avstånd från att Sverige ska styras en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdag och allmänna val.

Den digitala kommunikationen har öppnat helt nya möjligheter. Människor kan ta del av information, kommunicera och knyta kontakter på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Men varje dag ser vi exempel på hur anti-demokrater och rasister flyttar fram sina positioner i nätets undervegetation eller helt öppet. Ett i praktiken oändligt utbud, kombinerat med algoritmer som väljer det du möter i ditt flöde, gör att vi ser och möter sådant som stärker och bekräftar den egna världsbilden och de egna åsikterna. Det skapas ett vi och dem, vilket ökar risken för konfrontation i stället för möten.

Debattklimatet präglas av polarisering och attack. Alla som följer debatter på nätet ser hur anonyma angrepp, hat och hot används för att söka tysta den som framför en avvikande uppfattning. Den som har den hårdaste huden i stället för de bästa argumenten vinner.

I alla demokratier växer populistiska krafter drivna av en främlingsfientlig agenda kombinerad med förakt mot makthavare och elit. Fördomar drivna av rädsla, misstro och hat finns i kärnan. Förakt för vetenskap och kunskap kombineras med attacker mot fria medier.

I vår undersökning upplever hela 74 procent att det finns hot mot demokratin i Sverige i dag. Samtidigt som detta sker försvagas bärande strukturer i det demokratiska samhället.

Stora delar av pressen har djupa ekonomiska problem med fallande intäkter från prenumerationer och annonser. Antalet journalister på redaktionerna minskar och tidigare fristående tidningar slås samman. De politiska partierna tappar medlemmar. I det läget blir det nödvändigt att lyfta fram och stärka delar i samhället som stödjer och stärker demokratin.

För folkbildningen är demokrati något mycket mer och djupare än att rösta om vem som ska bestämma. Demokratin handlar inte minst om hur människor skaffar sig kunskap och om hur de samtalar med varandra om samhällets utveckling. Kritiskt tänkande och debatt är demokratins livsluft. Men diskussionen och kritiken måste vara grundad i kunskap och fakta.

Åsikter som inte bottnar i en förståelse av hur samhället verkligen ser ut utan relaterar till myter, fördomar eller rädsla kan vara farliga. Därför är lärandet och kunskapen nödvändiga grundstenar för en kritisk demokratisk debatt.

Bildningsperspektivet är ett motgift mot populismens faktaresistens.

De tio studieförbunden, med sin starka förankring i alla delar av föreningsliv och civilsamhälle i hela Sverige, formar arenor för underbyggt kritiskt tänkande i en tid då det kritiska tänkandet är hotat av anonyma attacker, hat och fake news.

Varje år deltar mer än 600 000 personer i studiecirklar. Här sker ett aktivt lärande i stor skala som ger ökade kunskaper och på det sättet större möjligheter att uttrycka sin åsikt och påverka. Men centralt är också hur lärandet sker i en studiecirkel. Deltagarna i en studiecirkel väljer själva att delta och är med och bestämmer över vilka frågor som tas upp. Inflytande över det egna lärandet ger helt andra demokratiska möjligheter än att följa centrala upplägg. Människors egna tankar, upplevelser och erfarenheter blir en del av det material som lärandet utgår ifrån. 

Studieförbunden arbetar varje dag för bildning, att utjämna utbildningsklyftor, öka mångfalden och göra fler delaktiga i samhällslivet och demokratin. I en tid när de antidemokratiska krafterna växer ökar växer betydelsen av detta.

Vår undersökning visar också på att många människor är beredda att aktivera sig för demokratin. En majoritet kan tänka sig att på sin fritid engagera sig för att stärka demokratin i Sverige.

De samlade offentliga anslagen till studieförbunden har sänkts med 20 procent de senaste 25 åren samtidigt som landets ekonomi har växt med 65 procent. Resurserna som andel av BNP har därmed halverats. Mot den bakgrunden är det är mycket positivt att regeringen ökar studieförbundens resurser i budgeten för 2018. De satsningar på studieförbunden som nu föreslås måste fortsätta att öka och framförallt övergå i en permanent ökning av de generella anslagen.

Nio av tio i vår undersökning tycker att det är viktigt att samhället stöttar organisationer som arbetar för att stärka och utveckla demokratin.

Ingen demokrati kan fungera utan delaktiga medborgare: demokrati kräver demokrater. Studieförbundens väg dit heter bildning, kunskap, mänskliga möten och samtal.


David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

STUDIEFÖRBUNDEN

Studieförbunden är de tio studieförbundens bransch- och intresseorganisation. Medlemmar är: ABF, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Kulturens Bildningsverksamhet, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda och Studieförbundet Vuxenskolan. www.studieforbunden.se