ÅSIKT

Dags för de borgerliga att bekänna färg om kvotering

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Ylva Johansson (S) m.fl: EU-kommissionens förslag är både klokt och nödvändigt

Den 20 november ska Europaparlamentet ta ställning till EU-kommissionens lagförslag om kvotering till styrelserna i de största bolagen inom EU. Vi säger ja. Det gör av allt att döma även en bred majoritet i parlamentet. Förslaget är både klokt och nödvändigt. För de borgerliga svenska ledamöterna är det dags att bekänna färg. Vill de stå upp för jämställdheten i Europa, eller ska de fortsätta att i realiteten skydda det glastak som så effektivt hindrar kvinnor att nå de högsta positionerna i näringslivet?

Vi ser ett tydligt behov av kvoteringsregler. Jämställdhetsutvecklingen i bolagsstyrelserna är alldeles för svag. Situationen är alltjämt bedrövlig. I de största börsnoterade bolagen i EU är 83 procent av styrelseledamöterna och 96 procent av styrelseordförandena män. För svensk del är motsvarande siffror 74 respektive 96 procent. Ser man till samtliga börsbolag i Sverige har utvecklingen de senaste två åren till och med gått åt fel håll. Andelen kvinnliga styrelseledamöter har minskat.

Att ha det på det sättet är inte försvarbart. För oss är det inte acceptabelt att behöva vänta i decennier på att diskrimineringen av kompetenta kvinnor möjligen ska nötas ner. Glastaket som hindrar kvinnor från att nå styrelserummen måste tas bort. Nuvarande strukturer är inte bara djupt orättvisa, utan innebär även ett omfattande slöseri med kompetens. De negativa ekonomiska effekterna av att massor av högkvalificerade kvinnor stoppas på karriärstegen är mycket betydande.

Många tänker som vi. I flera EU-länder vägrar man vänta och har i stället valt att ta tag i problemet. Under 2011 antogs kvoteringslagstiftning i Frankrike, Italien och Belgien. I Spanien och Nederländerna finns det explicita men något mindre strikta regelverk. I Tyskland är man troligen på gång att införa kvotering. Utanför EU har Norge och Island kraftfulla kvoteringsbestämmelser. I de länder där kvoteringsreglerna fungerat några år är erfarenheterna överlag mycket goda. Kvotering ses alltmer som ett effektivt och balanserat sätt att lösa ett viktigt samhällsproblem.

I denna miljö var det fullt rimligt av kommissionen att lägga sitt förslag. Det skarpa målet är att det underrepresenterade könet år 2020 ska utgöra minst 40 procent av styrelseledamöterna i de största börsbolagen. För offentligägda företag ska målet klaras av redan till år 2018. Medlemsländerna ska ges relativt stor flexibilitet när det gäller att anpassa de detaljerade reglerna till nationella förhållanden, men ska vara skyldiga att se till att målen nås. Den princip som ska gälla är att det underrepresenterade könet ska gå före när två kandidaters kompetens är likvärdig.

De borgerligas positionering i kvoteringsfrågan är märklig. Dels är budskapen motsägelsefulla. Medan finansministern retoriskt öppnat för kvotering har jämställdhetsministern sagt nej. Dels är agerandet i den aktuella processen allt annat än konstruktivt. I rådet gör regeringen sitt yttersta för att försöka blockera förslaget. I parlamentet har federalistiska FP-ledamöter hävdat att jämställdhet skulle vara ett av ytterst få områden där rejäla beslut inte får tas på europeisk nivå. När det gäller just jämställdheten kräver de att Europa ska låsas fast vid högst bristfälliga nationella strukturer. Agerandet har fått skarp kritik. Inte minst är de europeiska kvinno- och jämställdhetsorganisationerna besvikna över att det tidigare föregångslandet Sverige nu försöker stoppa en av de viktigaste jämställdhetsreformerna på mycket lång tid.

Kvotering löser inte alla problem. Att öka jämställdheten i företagen och samhället handlar om att använda en hel verktygslåda med åtgärder. Företagen måste arbeta med starka jämställdhetsprogram som täcker hela organisationen. På ett bredare plan är det bl a nödvändigt att bygga ut barn- och äldreomsorgen, stärka föräldraförsäkringen, bekämpa lönediskrimineringen och minska det ofrivilliga kvinnliga deltidsarbetet. Samtidigt är det dock helt tydligt att kvotering till bolagsstyrelserna är ett avgörande verktyg i denna låda.

Det borgerliga kvoteringsmotståndet är både orimligt och omodernt. Det är nu hög tid att byta spår och på allvar börja stå upp för jämställdheten. De borgerliga parlamentarikerna har en jättechans redan på onsdag. Den bör de ta. Glastaket som hindrar kvinnor från att nå de högsta positionerna i näringslivet måste bort.

Ylva Johansson (S), vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Olle Ludvigsson (S), EU-parlamentariker

Anna Hedh (S), EU-parlamentariker