ÅSIKT

Fritids får inte vara förvaring

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Under lång tid har det pågått en nedmontering av fritids. Antalet barn per fritidspedagog har nästan fördubblats det senaste tio åren och nu går det i snitt ca 20 barn per fritidspedagog. Likaså ökar antalet barn i barngrupperna; jag har mött exempel i Stockholmsregionen där en fritidspedagog ansvarar för 50 barn!

Bland skolpolitiker och tjänstemän har fritids länge varit en blind fläck. Idag talar vi beslutsfattare om betyg, lärarlegitimation och ordning i klassrummet, men drygt 80 procent av alla barn i åldern sex till nio år går även på fritids. Blicken för helheten saknas. Vi politiker måste bli bättre på att använda både forskning och verklighet för att utveckla en skola som ser hela barnet hela dagen.

Det råder stor enighet bland forskare om att grunden till studieintresse läggs i de lägre åldrarna, men barnen i de lägre årskurserna har lärarledda lektioner bara under en del av dagen. Fritids tar över ansvaret för barnen under morgontimmar, eftermiddagar, lov och studiedagar, och dess uppdrag beskrivs i läroplanen som ”ett brett stöd för barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling”.

För de avsnitt i läroplanen som behandlar grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, normer och värden, ska läroplanen helt och hållet tillämpas även av fritids. Verkligheten idag är långt ifrån de skrivna orden.

På fritids får barnen möjligheter att utvecklas i social kompetens och empatisk förmåga, med andra ord det livsviktiga samspelet mellan människor. I dag är det svårt för personalen att uppfylla de goda ansatser som finns i läroplanen. Med en fritidspedagog per 20 barn blir fritids en förvaringsplats som ökar riskerna för mobbning, gängbildning etc.

Med insikten att varje barns utveckling och lärande är nära förenat med dess emotionella, sociala och fysiska välbefinnande borde alla inse vikten av fritidsverksamheten. Den måste utvecklas och inte nedmonteras, om vi menar allvar med kunskapsmålen i skolan. Utifrån kunskapen om hur kunskap växer och hur vi formas till individer måste vi investera i helheten – för våra barns skull.

Mikael Damberg (s)

riksdagsledamot i utbildningsutskottet