ÅSIKT

Därför är det viktigt att Turkiet blir en EU-stat

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

S: Reformarbetet måste fortsätta

Det ligger i både Turkiets och EU:s intresse att Turkiet blir EU-medlem. För Turkiet handlar det om en process för ökad demokrati, modernisering och respekt för mänskliga rättigheter. För EU:s del handlar det bland annat om att Turkiet skulle kunna utgöra en viktig brygga mellan EU och den muslimska världen.

Det hägrande målet om att starta medlemskapsförhandlingar med EU fick fart på Turkiets reformarbete. Men efter att förhandlingarna inleddes har takten på reformarbetet dessvärre saktats ner i vissa delar. Vi anser att reformarbetet måste påskyndas.

När Turkiets författningsdomstol nyligen förbjöd det prokurdiska partiet DTP att verka, var det ett stort avsteg från den väg vi vill att Turkiet ska vandra för att uppfylla de kriterier som ett EU-medlemskap kräver. Sådana domslut gynnar extrema krafter och försvårar reformarbetet. Domstolens beslut grundar sig på lagar som stiftades efter militärkuppen 1980.

Dagens Turkiet måste därför moderniseras i grunden. De gamla maktstrukturerna, den så kallade ”djupa staten”, har fortfarande ett starkt grepp om skeenden i landet. Ett uttryck för detta är de alltför återkommande besluten om att förbjuda politiska partier. Det var inte länge sedan regeringspartiet AKP var mycket nära att förbjudas av författningsdomstolen.

Det är nu viktigt att stödet för de nödvändiga reformerna och ett framtida turkiskt EU-medlemskap är fortsatt starkt. Vi socialdemokrater har länge varit starka förespråkare för ett turkiskt EU-medlemskap, så snart landet lever upp till kriterierna för ett sådant.

Möjligheten till EU-medlemskap utgör en stark drivkraft för ett land att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna. Därför ställer EU tuffa krav på fortsatta reformer och konkreta åtgärder för att ett medlemskap ska kunna bli verklighet. Vi måste se till att denna drivkraft ger resultat, inte bara i lagstiftningen utan också i verkligheten.

Men också frågan om det delade Cypern är komplicerad. Muren som delar Nicosia har dessvärre överlevt längre än Berlinmuren. Sedan den grekcypriotiska delen av ön blivit EU-medlem har frågan också direkt koppling till EU. Sverige och EU måste ge starkt stöd åt de samtal och förhandlingar som pågår för att åstadkomma ett enande av ön.

Sverige har länge stött kampen för mänskliga rättigheter i Turkiet. Det är mycket viktigt att vi nu fortsätter ge stöd till det arbetet liksom till förhandlingarna på Cypern. Sverige måste fortsatt vara en tydlig röst för ett turkiskt EU-medlemskap.

Inför Turkiets förhandlingsstart hördes tyvärr många obehagliga röster i den europeiska debatten. I Sverige handlade den enda egentliga kritiska debatt som fördes inför beslutet om förhandlingsstart huruvida Turkiet verkligen vill uppfylla EU:s krav på mänskliga rättigheter.

För oss socialdemokrater är det turkiska medlemskapet i EU en fråga om när Turkiet kan bli medlemmar. Inte om.

Urban Ahlin

Utrikespolitiske talesman (S)

Serkan Köse

Riksdagskandidat i Stockholms län (S)