ÅSIKT

Därför är det dags att byta ut ”våldtäkt”

Debattörerna: Vi har kommit långt – äntligen kan sexualbrottslagen bli modern

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: iStockphoto
Att gå vidare från det starka signalordet våldtäkt i sexualbrottslagstiftningen är en del i att modernisera lagen. ”Sexuella övergrepp” kommer framöver få precis samma tyngd – samtidigt som det bättre reflekterar själva brottet, skriver debattörerna.
DEBATT

Utan våld – ingen våldtäkt. Så ser många, både utsatta och förövare, på sexuella övergrepp. Den idén, den om att våld ska inkluderas, leder också till att många inte får det stöd och den hjälp de behöver. En modern sexualbrottslag måste reflektera vår moderna syn på brottet. Därför stöder vi förslaget om en förändrad brottsrubricering från våldtäkt till sexuellt övergrepp.

Efter många års kamp får vi äntligen en förändring i och med den nya sexualbrottslagstiftningen som kan bidra till att fler utsatta får rätt stöd och hjälp och att fler grova sexualbrott kan leda till åtal och dom. Till sommaren träder – förhoppningsvis – den efterlängtade nya lagstiftningen i kraft. En lagstiftning som fokuserar på frivillighet. Har man inte uttryckt att man vill ha sex är det ett övergrepp. Fokuseringen på frivillighet kommer att leda till att utsatta i stället för att höra frågor i rätten om vad hen gjorde för att visa att hen inte ville, kommer vi att kunna vända på frågan: Vad gjorde den misstänkte för att förvissa sig om att den andra personen faktiskt ville ha sex?

Inte bara borde det vara en självklarhet att allt förutom ett ja är ett övergrepp, det ligger dessutom mer i linje med forskningen kring sexuella övergrepp. Forskningen visar just att många utsatta inte kan göra motstånd på grund av rädsla. De hamnar i ett tillstånd av så kallad ”frozen fright”, där kroppen ”fryser” och slutar fungera medan sinnena fortfarande registrerar. Att som utsatt då få frågan i rättssalen om en gjort motstånd kan inte bara skapa skamkänslor utan också bidra till uppfattningen om att det finns ett korrekt sätt att agera på som utsatt.

Det kommer också att bli straffbart att inte vara aktsam nog. Det ska alltså inte krävas att det finns ett tydligt uppsåt att begå övergrepp, utan det räcker att den misstänkte inte tagit hänsyn nog till den andra personen och försäkrat sig om samtycke. För första gången får vi alltså en mer modern syn på brottet – en syn som ligger i linje med också hur de flesta ser på brottet: Att det självklart ska handla om frivillighet. Allt innan ett ja blir således ett övergrepp. I och med det moderniserade synen på våldtäkt så föreslås också förändringen av brottsrubriceringen från våldtäkt till sexuellt övergrepp och grovt sexuellt övergrepp. Det är på tiden.

Ordet våldtäkt härstammar från den tid då det krävdes fysiskt våld för att räknas som våldtäkt. Dessutom var våldtäkt i lagens mening ett brott mot mannen vars kvinna hade blivit utsatt. Som att någon skadat hans egendom. Vi har kommit långt sedan dess. Trots det så har just förändringen av brottsrubriceringen blivit omdebatterad. Röster har höjts om att förslaget skulle ge utsatta mindre skydd och att brottet skulle ses som mindre allvarligt.

Vi menar att inget kunde vara mer fel. Ord har makt. Och det är vi, som tillsammans utgör samhället som ger orden deras värde. På samma sätt som våldtäkt varit synonymt med vårt grövsta sexualbrott kommer sexuellt övergrepp framöver att ha precis samma tyngd. Problemet med att även fortsättningsvis använda sig av rubriceringen våldtäkt är dessutom att den vilseleder och feltolkas, både av utsatta men också av övriga samhället. Inget våld krävs för brottet. Därför blir det kontraproduktivt att hålla fast vid ordet våldtäkt.

För oss som mött både barn, unga och vuxna som utsatts för våldtäkt inom olika delar av rättsväsendet är det tydligt att den nuvarande brottsrubriceringen stjälper snarare än hjälper. Många utsatta, främst yngre, ser nämligen inte på sitt övergrepp som en våldtäkt om de inte sparkade eller slog sig fria. Inte heller ser de på sitt övergrepp som en våldtäkt när gärningsmannen inte använde våld, slog eller ströp dem vid övergreppet.

Och precis samma tankebanor finns ofta hos förövarna. Har de inte använt våld, hur skulle det då kunna vara en våldtäkt? Vill vi minska antalet sexuella övergrepp är det hos förövarna – eller de potentiella förövarna – som den stora förändringen måste ske. Det kommer inte att hända förrän alla förstår att ett övergrepp handlar om mer än bara fysiskt våld. Och att alla som utsätts inte har förmågan att försvara sig.

I dag får inte alla utsatta den hjälp eller det stöd de har rätt till eftersom vare sig de själva eller omgivningen ser på övergreppet som det grova sexualbrott det var. Detta är allvarligt. Därför anser vi att förslaget om en ny brottsrubricering inte kommer en dag för tidigt. Med en moderniserad och tidsenlig sexualbrottslag måste vi också vara så pass moderna att vi släpper tanken om våldtäkt i brottsrubriceringen.

Tillsammans med de andra förslagen i utredningen kommer vi att se ett bättre skydd av utsatta och större möjligheter att fler ärenden går vidare till åtal och dom. Vi vill dock skicka med en önskan till de ansvariga för lagförslaget: sänk kravet på grov oaktsamhet till oaktsamhet. Vi vet att de som begår sexuella övergrepp inte är monster, utan oftast helt vanliga personer med samma förmåga som vi andra att förstå att deras agerande kan orsaka skada, fara eller kränkning om de inte är aktsamma. Det är dags att vi behandlar dem som de tänkande, kännande människor de är, och kräver att de ska kunna ta ansvar för sina handlingar.

Vi vill med den här artikeln inte söka polarisering utan snarare söka samförstånd. Vi vill härmed gärna bjuda in till ett samtal för de som vill detsamma som vi – att se till de utsattas bästa.


Elin Sundin, ordförande Fatta
Ylva Mossing, strateg Fatta
Ulrika Rogland, advokat och tidigare åklagare
Nina Rung, kriminolog och grundare Huskurage
Silvia Ingolfsdottir, advokat
Madeleine Sundell, barnrättsjurist


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM