ÅSIKT

Muslimer demoniseras precis som judarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: BJÖRN ELGSTRAND
MISSTÄNKLIGGJORDA? I dagens Sverige görs muslimerna till de andra och utesluts från demokratiska sammanhang, varnar professor Masoud Kamali. Bilden togs under invigningen av Stockholmsmoskén i juni 2000.

Debatten om burka – och slöjor – får stort genomslag i svenska medier.

Merparten av dem som deltar är emot.

Men i diskussionen ges fördomar, rasism och modernistiskt förtryck fritt spelrum.

Det menar Masoud Kamali, professor på Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet.

Han skriver:

”I dagens Europa, och i Sverige, har muslimerna tagit den plats judarna hade på 30-talet.”

Masoud Kamali.

I dagens Europa,

och i Sverige, har muslimerna tagit den plats judarna hade på 30-talet. Från EU:s expert och grundlagsskrivarnas ordförande, Giscard d’Estaing, som ser Turkiets medlemskap i EU som en omöjlighet eftersom Turkiet är ett islamiskt land, till dem som vill skriva in kristendomen i EU:s konstitution, till inhemska anti-religiösa självutnämnda experter och debattörer, har man bildat en ohelig allians. Dessa kan förstärka diskrimineringen och utanförskapet och i värsta fall leda till ännu ett folkmord. De ropar dagligen efter olika former av förbud, till exempel: ”Förbjud slöjan”, ”Förbjud islamiska skolor”, ”Förbjud moskéer”. Den alliansen framställer sig som ett humant alternativ som enar självutnämnda ”invandrarexperter” med inhemska ”vita feministiska fundamentalister” för att frigöra ”förtryckta invandrarkvinnor”.

Vad skiljer dessa grupper från de nynazister som häromdagen demonstrerade mot moskébygget i Växjö?

I själva verket delar de många åsikter och metoder som har sin grund i själva moderniseringsidealen, nämligen att vi, med politiska medel, kan skapa ”nya, fria och rationella individer”. Många, från Hitler och Mussolini och Stalin, till Khomeini och Bush, har försökt och försöker att förverkliga detta grundideal och har misslyckats.

Experter med invandrarbakgrund, som oftast har invandrarkommunistisk bakgrund av Pol Pot-sorten, framträder i medier och ropar efter inskränkningar i religionsfriheten, åtminstone för muslimer. Dessa experter har en ideologisk, modern mission att förverkliga, nämligen att skapa ett samhälle där bara deras likasinnade får leva. Dessa grupper som har misslyckats i sina gamla hemländer med att skapa utopiska samhällen försöker påverka det svenska samhället. De vill sänka ribban för toleransen mot olikheter.

Massmedia använder sig av dessa självutnämnda invandrarexperter för att föra ut majoritetssamhällets assimilationistiska budskap, nämligen ”Vill du bli integrerad, måste du först bli som vi”. Alltså den förtryckande och diskriminerande attityd som genomsyrar moderniseringens nationalistiska historia.

Dessa individer får, inte oväntat, gehör av myndigheter och statsråd i sina ofta diskriminerande attityder. Myndigheterna vinner poäng genom att dölja den misslyckade integrationen, ökade segregationen och den systematiska diskrimineringen mot invandrargrupperna bakom sina goda och demokratiska intentioner för att ”skydda invandrarkvinnorna”. Feminismen används som en täckmantel för att begränsa invandrarnas, inklusive kvinnornas, rätt att, som Charles Tylor säger, förverkliga sig själva både som individer och som medborgare.

Efter 11 september 2001 hör inskränkningar av många gruppers individuella och demokratiska fri- och rättigheter snarare till regel än undantag. Den främsta måltavlan för dessa inskränkningar är personer med ursprung från Mellanöstern, i synnerhet muslimer.

Detta är dock inte någonting nytt. Demokratin har alltid haft en tendens att exkludera ”de andra” från demokratiska och mänskliga sammanhangen.

Detta går tillbaka till tiden när den moderna demokratins grundstenar formades. John Locke, av många betraktad som demokratins fader, och hans teorier är talande. Medan Locke levde i England förespråkade han politisk jämlikhet mellan alla engelsmän och ansåg i sin bok ”First treatise on government” slaveriet vara ”oengelskt”. När han flyttade till USA och ingick i södra Kaliforniens koloniala administration legitimerade han slaveriet i sin andra bok ”Second Treatise”. Han var en av nyckelpersonerna bakom den amerikanska kolonins fundamentala konstitution 1669 som utgjorde grunden för legalisering av slaveriet.

Den selektiva demokratin kom att uteslutande användas för ”oss”, ”resten” var exkluderade. Den amerikanska, engelska och franska inblandningen i Mellanösterns moderna historia tillhandahåller talande exempel på dessa länders anti-demokratiska och rasistiska politik. Man har systematiskt förstört alla försök till demokratisering i dessa länder eftersom demokratin stred mot de stora makternas särintressen i området.

Locke och andra västerländska demokrater och samhällsvetare har bistått kolonialmakterna med teorier som rättfärdigat kolonialismen, slaveriet, krig och folkmord och framställt kolonialisterna som moderna profeter med mission att förändra världen. Den franska arméns mord på tiotusentals krigsfångar i Egypten och de brittiska folkmorden på folk i kolonier och protektorat märktes inte alls av humanisterna och massmedia i Europa.

Logiken bakom allt detta har varit ett vi och dom-tänkande som bevarar maktstrukturer och gynnar makthavare och majoritetsbefolkningen. Detta går hand i hand med en narcissistisk föreställning om ”oss” och demonisering av ”de andra”.

Demoniseringen av muslimer sker i dag framför våra ögon och eftersom den inte drabbar ”oss” så nonchalerar vi det. Detta är ett fatalt misstag som kommer att drabba många, inklusive modernismens hängivna väktare, den fria pressen och dagens makthavare.

Högerextremismens framfart och maktövertagande i Italien och andra europeiska länder borde vara en varningsklocka.

Masoud Kamali (Professor Centrum för multietnisk forskning Uppsala universitet)