ÅSIKT

Kaos på asylboenden? Nej, det stämmer inte

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattören: Vi är på plats – sluta svartmåla om våld och bränder

Den svartmålning som pågår av asylboenden i Sverige är oftast baserad på antaganden, generaliseringar och missuppfattningar, skriver Karin Welin, ordförande Almega Asylboendeföretagen.

DEBATT. Flyktingkrisen har det senaste året varit märkbar i hela Sverige och asylboenden har spelat en viktig roll. Företag, myndigheter och privatpersoner har mobiliserat för att ordna tak över huvudet och ett värdigt mottagande för de människor som kommit hit.

I medierna har tyvärr rapporteringen i hög grad kommit att handla om våldsbrott och bränder på asylboenden. Vi vill därför förmedla vår bild av säkerhetsläget och människorna som bor och arbetar på våra boenden.

Från 2014 till 2015 fördubblades antal asylsökanden i Sverige från 80 000 till 160 000 personer. Det handlar om människor som har flytt krig och förföljelse och nu väntar på att få starta ett nytt liv. På grund av det stora trycket kan prövningstiden hos Migrationsverket ta upp emot två år. Under den tiden är våra asylboenden ett hem och en fristad för de tiotusentals personer som väntar på sitt besked.

Att konflikter uppstår när många människor bor tätt inpå varandra är inte något unikt för asylboenden. Man ska inte heller förneka att den särskilda situation som asylprocessen innebär utsätter människor för stora påfrestningar som kan leda till brott. 

Tillsammans med Migrationsverket och andra samhällsaktörer gör våra medlemmar allt för att motverka de spänningar som kan uppstå. En majoritet av dem jobbar på eget initiativ med aktiviteter som språkkurser och körkortslektioner. De samarbetar med lokala idrottsföreningar och arrangera fester. Vi ser och erkänner vikten av sysselsättning och aktivitet för att undvika konflikt.

Enligt vår erfarenhet är de allra flesta som bor på asylboenden laglydiga, moraliska och positiva människor som är tacksamma för Sveriges gästvänlighet och förväntansfulla inför att få leva i vårt samhälle. De konflikter som uppstår sker oftast på grund av ett fåtal stökiga individer.

De ansvariga på våra boenden gör sitt bästa för att identifiera problemindivider och rapportera dessa till ansvarig myndighet.

Ägaren till ett asylboende har i övrigt liten möjlighet att påverka placeringen av stökiga personer eller vidtagande av andra åtgärder. När våra medlemmar larmar om en individ som orsakar konflikt är det Migrationsverket som måste ta beslut om förflyttning. En snabb omplacering av en individ som bråkar är oftast tillräckligt för att lugna ner stämningen på ett boende. Därför jobbar vi i nära samarbete med Migrationsverket och polisen.

Det är även viktigt att komma ihåg att alla brott och tveksamma incidenter som äger rum på ett asylboende måste rapporteras för eventuella åtgärder från myndighet. Det innebär att även sådant som inte skulle ge upphov till en polisanmälan, som en trasig fönsterruta, måste polisanmälas för att boendet ska kunna få ut ersättning för skador av Migrationsverket. Brottsrapporteringen framstår därför som oproportionerligt hög i relation till faktiska brott och antal människor det handlar om.

Under 2015 rapporterade Migrationsverket om 322 anmälda våldsbrott på asylboenden. Det är relativt få brott per person om man ser till det faktum att vi har tusentals personer placerade på boenden. 

Den svartmålning som pågår av asylboenden i Sverige är därför oftast baserad på antaganden, generaliseringar och missuppfattningar – något som riskerar resultera i misstro mot de asylsökande.

Almega Asylboendeföretagen vill därför uppmana till en dialog mellan oss och övriga samhället. Det är viktigt att vi ser människor som bor på asylboenden som grannar och inte som hot. Både samhället och de människor som nu vill vara en del av vår gemenskap utsätts för påfrestningar och vi är övertygade om att ömsesidig respekt och lyhördhet är det som bäst kommer främja en fungerande integration.

Karin Welin

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM