”Vårdskadorna kostar samhället miljarder”

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

PRO och SPF i gemensamt upprop: Gullis tragedi hade kunnat undvikas

Nära hälften av alla svenskar över 80 år tar fler än tio läkemedel under ett år. När ett nytt läkemedel skrivs ut vet läkaren sällan vilka andra mediciner personen tar, vilket innebär risker, onödigt lidande och ett slöseri med resurser. Sveriges två stora pensionärsorganisationer, PRO och SPF, samarbetar nu för att förbättra läkemedelsbehandlingen, och föreslår fyra konkreta åtgärder för att förbättra de äldres behandling.

Socialminister Göran Hägglund presenterade nyligen en nationell strategi för bättre läkemedelsanvändning. Vi delar visionen att varje svensk ska erbjudas rätt läkemedel vid rätt tidpunkt, men är bekymrade över bristen på kraftfulla åtgärder som kan förbättra läkemedelsbehandlingen hos äldre.

Varje år drabbas 100 000 patienter av en vårdskada som hade gått att undvika och cirka 3000 människor dör till följd av vårdskador. Det medför ett stort och onödigt lidande, och stora och lika onödiga kostnader för samhället. Vårdskadorna leder till 630 000 extra vårddygn årligen, vilket motsvarar en kostnad om cirka 5,7 miljarder kronor per år.

Uppgifterna, som kommer från Socialdepartementet, offentliggjordes i samband med att regeringen lade fram sin proposition om patientsäkerhet och tillsyn i april 2010. Propositionen innehåller förslag till en ny patientsäkerhetslag och ändringar av lagar som reglerar ansvar i vården. Syftet med propositionen är gott, men förslagen ger inte de garantier som behövs för att få en trygg och säker läkemedelsbehandling.

En fjärdedel av alla vårdskador beror på olämplig läkemedelsbehandling och det finns ett starkt samband mellan risken för biverkningar och interaktioner, samt hur många läkemedel som en person tar. Läget kommer sannolikt förvärras ytterligare eftersom antalet läkemedel hos äldre ökar, enligt en nyligen publicerad avhandling av Bo Hovstadius vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Många minns säkert Gulli, som bedömdes vara gravt dement, men som vaknade upp när hennes medicinering förändrades. Gullis tragedi är så stor att den knappt går att fatta, särskilt som den kunde ha undvikits. Även om alla lyckligtvis inte är lika illa drabbade, finns det ändå idag tusentals äldre som får en olämplig medicinering.

Det finns i dagsläget ingen som har en helhetsbild av patientens medicinering. Detta är särskilt bekymmersamt för äldre, som har många mediciner. Det är inte bara de och deras anhöriga som drabbas. Vården måste också lägga ned tid och resurser för att om möjligt reparera skadorna. Vårdpersonalen blir extra belastad, patientsäkerheten minskar och kostnaderna skjuter i höjden.

Givetvis finns det personer som behöver många läkemedel varje dag. Däremot är det osannolikt att det skulle finnas medicinska skäl till att andelen med många läkemedel i en viss åldersgrupp varierar över landet. Med hjälp av en databas över apotekens försäljning av läkemedel på recept i öppen vård under 2008 har vi beräknat andelen av befolkningen med många läkemedel i Sveriges kommuner och län. Vi har analyserat situationen för personer 80 år och äldre, med tio eller fler läkemedel, och funnit att variationerna över landet är orimligt stora.

I Sverige totalt var det 45,2% av den äldsta åldergruppen som under 2008 fått tio eller fler läkemedel. Lägst andel hade Örebro län (39,5%) . Högst låg Kronobergs län (49,2%). Det var tio procentenheters skillnad mellan lägsta och högsta län. Bland kommunerna var skillnaden ännu större. Lägst andel hade Emmaboda (32,4%) och högst Öckerö (62,7%). Det var nära dubbelt så stor andel av de äldsta med tio eller fler läkemedel i de kommuner som låg högst jämfört med de som låg lägst.

Andelen av en åldersgrupp med tio eller fler läkemedel utskrivna på recept under ett år kan ses som ett nyckeltal som indikerar vårdens kvalitet. Kommuner och län med en låg andel kan antas ha högre vårdkvalitet än de som har en hög andel. Vår tolkning av analyen är att det finns många ställen i landet där läkemedelsbehandlingen av de äldsta kan förbättras åtskilligt.

Det positiva är att det finns fungerande och genomförbara lösningar. Vi har formulerat fyra krav som omsatta i handling skulle förbättra läkemedelsbehandlingen samtidigt som samhällets kostnader skulle minska:

• Varje äldre patient ska ha en läkare med totalansvar för patientens hela läkemedelsbehandling. Mediciner skrivs många gånger ut av olika läkare och utan att varje läkare har en samlad bild av individens hela läkemedelsbehandling. Förutom att patienten kan få dubbelmedicinering, biverkningar och interaktioner, kan det också leda till att mediciner inte får önskad effekt. Tydligt ansvar säkerställer en optimal läkemedelsbehandling. Därför kräver vi att det skall finnas en läkare med totalt ansvarför varje äldre patient hela läkemedelsbehandling.

• De flesta läkemedel är inte utprovade för äldre. Medlen har testats på yngre individer med bara en sjukdom och ett läkemedel. Den korrekta användningen och doseringen för äldre multisjuka personer med flera läkemedel är därför inte känd, vilket ger brister i effekt och risker för biverkningar och interaktioner. Äldres läkemedelsproblem kan således till en del bero på brister i kunskapen om själva läkemedelsprodukternas användning. Den kunskap om detta som trots allt finns bör samlas in och göras tillgänglig för behandlande läkare.

• Läkemedelsgenomgångar måste ske på regelbunden basis. Läkemedelsgenomgångar är en metod där läkare, apotekare och vårdpersonal samverkar för att gå igenom och anpassa läkemedelsbehandlingen till varje enskild patients situation och behov. De kan genomföras på sjukhus, vårdcentral eller äldreboenden. Resultatet kan innebära att läkemedel byts ut, dosering och beredningsform ändras, eller många gånger att läkemedel sätts ut.

Regeringen har i budgetpropositionen 2009 beskrivit läkemedelsgenomgångar som ett verktyg för att förbättra äldres läkemedelsbehandling. Men hittills har förslaget bara delvis omsatts i handling. Regeringen har också anslagit stimulansmedel för att underlätta att läkemedelsgenomgångar genomförs i landsting och kommuner. Bara en mindre del av dessa medel har tagits i bruk. Kommuner och landsting bör därför ansöka om de anslagna stimulansmedlen och regelbundet göra läkemedelsgenomgångar.

• På sikt behövs en lag som garanterar att alla över 75 år erbjuds en systematisk genomgång av sin läkemedelsbehandling årligen.En lag om detta finns redan i Storbritannien, och en motsvarande lag borde också införas i Sverige.

PRO och SPF representerar en stor del av landets ålderspensionärer – totalt har vi idag omkring 700 000 medlemmar. Vi vet att bland dessa är opinionen stark för att läkemedelsbehandlingen av äldre ska bli bättre. När vi går till riksdagsval i höst kommer många att beakta hur partierna behandlar frågan om äldre och läkemedel. Därför är det angeläget att få besked om hur partierna ställer sig till våra krav.

Curt Persson, ordförande, Pensionärernas riksorganisation (PRO)
Karl Erik Olsson, ordförande, Sveriges pensionärsförbund (SPF)

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN