ÅSIKT

Vi tycker också om våra djur, Schyffert

Debattörerna: Utan oss djurbönder skulle alla gå hungriga i Sverige – även vegetarianer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Stina Stjernkvist/SVT
Egentligen gör vi samma sak som Henrik Schyffert i tv-serien. Även vi tycker om och tar hand om våra djur. Den stora skillnaden är att bönder gör det i större skala och varje dag, året om, skriver Åsa Odell (stora bilden), Anette Gustawson och Titti Jöngren (till vänster).
DEBATT

DEBATT. Vi har blivit kolleger med Henrik Schyffert.

Nej, vi extraknäcker inte som komiker. Det är han som har blivit bonde. Eller var.

För den som har missat så har han i ”Köttets lustar” i SVT fått två grisar att mata, klappa och rasta.

Egentligen samma sak som vi bönder gör. Även vi tycker om och tar hand om våra djur. Den stora skillnaden är att bönder gör det i större skala och varje dag, året om. Inte bara under några dagar, den tid inspelningen pågick. Och så har vi mer ändamålsenliga lokaler än en bostadsrätt i Vasastan, Stockholm.

Det är bra att matens tillkomst hamnat på den allmänna repertoaren. Nu riktas strålkastaren mot det svenska jordbruket. Men, i samtalet förvrängs perspektiven och globala fakta blir lokala sanningar, till exempel jordbrukets utsläpp av växthusgaser.

Nu är vi trötta på att bara sitta i publiken. Nu vill vi jordbrukare, de verkliga experterna på matproduktion, få höras. Så lämna plats på scen och sätt er ner och lyssna.

Först och främst: Ja, mat och klimat hänger ihop.

Men kanske inte på det sätt som en del tror.

En vanlig missuppfattning är att den svenska djurhållningen bara är en klimatbov.

Tvärtom. Djurhållningen är själva förutsättningen för att mat ska kunna produceras i Sverige. Utan djuren skulle vi svenskar gå hungriga. Även vegetarianer och veganer.

Vi tar det från början.

Bara åtta procent av landets yta kan odlas i dag, enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. På bara hälften av den marken går det att producera mat som kan gå direkt till oss människor, som bönor, potatis och vete. På resten av odlingsmarkerna kan enbart gräs växa, som foder till djur och bete.

Så i det här sammanhanget är djuren jätteviktiga, dels omvandlar de gräset till livsmedel som mjölk och kött, dels återför deras gödsel näringen till markerna. Dessutom, binder skog och annan mark nästa hela Sveriges utsläpp av så kallade koldioxidekvivalenter, enligt siffror från Naturvårdsverket.

Det här kretsloppet har vi fått lära oss på biologilektionerna i grundskolan, men tål att upprepas.

Så, maten är tätt sammankopplad med klimatet och i förlängningen jordens framtid.

Just i det här sammanhanget är vi särskilt stolta över att vara bönder i Sverige. Det är vi lantbrukare som har lösningen på den här ödesfrågan. Vi håller svaret i våra händer.

För vår matproduktion är klimatsmart till skillnad från andra länders, 70 procent av växthusgaserna från den mat vi äter kommer från importerade livsmedel, enligt Naturvårdsverket. Utsläppen från svenskt nötkött är 25 procent lägre än medelproduktionen i EU, enligt FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Den goda djurhälsan i vårt land bidrar också till lägre klimatpåverkan. Dessutom gör den att Sverige har den lägsta användningen av antibiotika i djurhållningen i EU, enligt Jordbruksverket.

Slutsatsen av det här är: ät det du vill, kött eller vegetariskt, men välj svenskt.

Därtill är det viktigt att ansvaret för vår framtid inte bara axlas av de enskilda medborgarna. Även politikerna behöver se sammanhanget och se till att livsmedelsstrategin, som ska öka produktionen av mat i Sverige, blir verklighet.

Ja, det var det vi ville ha sagt.

Tack, för att ni lyssnade.

Tack, för att ni bryr er.


Åsa Odell, grisföretagare, Klagstorp
Anette Gustawson, mjölkföretagare, Norrtälje
Titti Jöngren, lamm- och nötköttsföretagare, Åkersberga


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM