ÅSIKT

Det vi varnade om har blivit rådande politik

Debattören: För några år sedan hade S nya människosyn skapat ramaskri

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Krister Hansson
Den där normaliseringsprocessen som vi så ivrigt varnade om för ett par år sedan är här. Vi är mitt i den. Frågan blir vad vi väljer att göra åt det, skriver debattören.
DEBATT

DEBATT. ”Barnfattigdomen bland utrikesfödda i Sverige visar på behovet av en stramare migrationspolitik”. Så löd resonemanget. Nej, det var inte Jimmie Åkesson som uttryckte sig så. Så sa den socialdemokratiska finansministern Magdalena Andersson i en intervju i DN, 29 maj.

Det är retorik som vi inte alls är obekanta med. I flera år har det varit Sverigedemokraternas mantra.

Allt problematiskt i samhället kunde härledas till invandringen. Brist på jobb, bostadsmarknaden, sjunkande skolresultat – allt.

Det var få, nästintill inga etablerade partier, som ställde sig i det ledet då – för ett tag sedan. I dag ser det annorlunda ut.

Vi befinner oss i en era där denna retorik inte längre heller är något vi är obekanta med från socialdemokratiskt håll. Den senaste tiden har S-företrädare gång på gång dragit paralleller mellan negativa händelser och utmaningar i samhället och Sveriges migrationspolitik.

För några veckor sedan presenterade Stefan Löfven och migrationsministern Heléne Fritzon hur Socialdemokraterna går till val på en ytterligare åtstramad migrationspolitik. (Bland annat uttrycktes det att barn som inte fått asyl inte skulle ha rätt att gå i skolan.)

År 2017 minskade Sverige sitt mottagande kraftigt. Vi välkomnade färre än 30 000 människor, fastän vi är i en kritisk tid och har fler människor på flykt sedan andra världskriget. I samma veva kungjorde migrationsministern dock att vi – till och med – borde ha tagit emot cirka hälften så många. Trots att vi alltså ligger på EU:s miniminivå.

För några veckor sedan drog Stefan Löfven en kritiserad parallell genom att i samma veva som han pratade om terroristen Rakhmat Akilov, prata om hur Sverige måste bli bättre på att utvisa papperslösa människor. Som om det fanns en naturlig parallell mellan papperslösa och terrorister.

Det slutar inte där. För några veckor sedan gick Magdalena Andersson ut och uppmanade flyktingar att söka sig till andra länder genom att påstå att de skulle få det bättre där.

Det är förutom en inhuman och ansvarsfrånskjutande retorik, även en missvisande uppmaning. Sverige är ett av de bästa länderna att både leva i, och fly till.

Det skapades ramaskrin på sociala medier när flygblad från Sverigedemokraterna delades ut till flyende flyktingar på öar i Grekland år 2015, där de uppmanades att inte fly till Sverige på grund av den dåliga situation de skulle gå tillmötes. Rena lögner. Har vi glömt vad vi tyckte om det?

Nu är det exakt samma strategi Socialdemokraterna brukar.

Den där normaliseringsprocessen som vi så ivrigt varnade om för ett par år sedan är här. Vi är mitt i den.

Frågan blir vad vi väljer att göra åt det. För den spiral som initierats, och kedjereaktionen som följer kring vår människosyn, kommer i längden drabba oss alla. Det bevisar vår historia.

Med den här farten är vi inte långt ifrån en framtid som våra barnbarn kommer blicka tillbaka på och undra hur vi steg för steg lät det gå så långt – precis som vi undrade när vi som barn läste historieböckerna i skolan.

Vill vi inte det, är det exakt nu det är dags att agera och reagera. Annars kan det vara försent.


Semanur Taskin, debattör och aktiv i civilsamhället


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33