ÅSIKT

Tvinga rattfyllerister att gå i behandling

Trafikpolis: Att den dömde kan neka vård är ett svek mot offren

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
De straff som vi i dag använder för rattonykterhet är i förlängningen totalt verkningslösa, skriver Samuel Sköldö, trafikpolis.
DEBATT

DEBATT. När en person som kör ett fordon blir stoppad av polis och man misstänker rattfylleri så får föraren blåsa i ett bevisinstrument eller ta ett blodprov.

Har föraren då för höga värden så blir personen erbjuden att ta kontakt med beroendevården. De flesta vill inte ha någon kontakt med vården – men även de som påbörjar samtal kan avbryta när de vill och då även om personen är inne i ett behandlingsprogram.

När en dom väl ska avkunnas får de som ligger under 0.50 milligram i utandningsluften eller tagit annan drog oftast inget erbjudande om ett vårdalternativ, utan endast spärrtider på körkortet och dagsböter.

Vi vet att de flesta av de som kör rattfulla har ett missbruk eller riskerar ett missbruk av olika droger.

Är det däremot så att domstolen konstaterar att det handlar om grovt rattfylleri och vill utröna om det finns ett vårdbehov så begär tingsrätten en personutredning från frivården.

Tyvärr är det så att även vid grovt rattfylleri så begärs inte en personutredning in vid alla tillfällen. Det innebär att även vid grovt rattfylleri så är det allt för få som kommer till beroendevården och kan få hjälp med sina problem.  

Genom hela kedjan kan vi se en stor frihet för egen bedömning och nästa allt sker på frivillig basis. De straffsanktioner som vi i dag använder är i förlängningen totalt verkningslösa.

Självklart så ska straffsanktionerna finnas kvar då alla inte har alkohol eller drogproblem. De som orsakat andra trafikanter svår skada eller dödsfall ska få kännbara straff precis som nu. Spärrtider på körkortet och dagsböter ska vara kvar även om du har ett missbruk av alkohol eller annan drog.

Men i förlängningen, när vi vet att ett drogberoende slår ut alla mänskliga trösklar och gör att spärrtider och dagsböter inte har någon större verkan på de som har problem med alkohol och droger, så måste det till ett annat synsätt genom hela rättsprocessen.

Inte ens fängelse botar den som har ett drogberoende. Det är ett totalt misslyckande från samhällets sida och ett svek mot alla som blir svårt skadade eller dödade i trafiken. Ett totalt svek mot alla anhöriga till offer för rattfyllerister i trafiken.

Vi lägger ansvaret på gärningsmännen att själva bedöma om de är lämpliga att framföra ett fordon. Förnekar man sina problem så är problemen kvar över tid och vi ser dem i rattfylleribrott och i olycksstatistiken. Vi ser hur samma personer har ett stort antal rattfylleridomar på sina samveten.

De behöver vård och hjälp och det som krävs är en ändrad rättspraxis för alla som blir dömda till rattfylleri. Det måste skapas ett rum för samtal och för att där kunna locka fram insikten och konsekvenserna av sitt beteende.

Här finns säkert argument mot att tvinga någon mot sin vilja. Men – hur har vi lyckats genom åren?

Antalet dödade och skadade är konstant och så har det varit över tid. Är vi nöjda med det och ska vi lägga ansvaret för framtiden på de som döms till rattfylleri?

I alla tingsrättsförhandlingar gällande rattfylleri borde rådmannen begära in en personutredning från frivården. Alltså även för de som har under 0.50 milligram i utandningsluften – och alla drograttfyllerister.  

Man ska efter det bli kallad till frivården och där genomgå en utredning om sin sociala situation och sin inställning till alkohol och droganvändning.

Det är inte bekvämt att behöva blottlägga sig själv. Men där och då kan en insikt väckas att detta kanske gäller mig, och att man då blir villig till att skapa en förändring i sitt liv som kan göra skillnad och att ge hjälp i ett längre perspektiv.  

Detta trots att det inte fanns som alternativ från början.

Nu är det samhället och inte på individen som får ta konsekvenserna.

En påföljd för riskbrukare av alkohol och droger borde kunna vara en utbildning i konsekvenser med att köra rattfull i trafiken. Den ska vara på minst 12 timmar och med ett fokus på trafiksäkerhet och för att skapa en djupare insikt kring sitt eget beteende.

Varje år dör 70–80 personer i trafiken och hundratal skadas, många för livet, på grund av rattfylleriet. Det är vårt ansvar och vi bär en kollektiv skuld till att vi låtit bli att ge så många rattfyllerister den vård och hjälp de behöver.


Samuel Sköldö, trafikpolis


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM

Alkohol

Missbruk

Trafik