ÅSIKT

Vill ni sälla er till rättsstatens fiender?

Replik från Filippo Valguarnera om män, #metoo och kollektivt ansvar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Skulle ni hellre vilja leva i en rättsstat eller i ett samhälle som betraktar individuella rättigheter som förbrukningsbara i den politiska ideologins namn, frågar sig Filippo Valguarnera.
DEBATT

REPLIK. I en debattartikel uttrycker Maud Eduards och Carin Holmberg att de ”vill se en politisering, inte en juridifiering, av #metoo”.

Eduards och Holmberg är inte originella. Nästan alla politiska massrörelser i Europas historia har krävt politisering i stället för juridifiering.

Den franska revolutionen utvecklade ett notoriskt förakt för juridikens formalism. Revolutionens fiender, äkta eller påhittade, skulle straffas skyndsamt, utan att låta giljotinen saktas ned av de ordinarie domstolarnas försiktighet.

Jag vill givetvis inte jämföra Eduards och Holmberg med Robespierre. Vi behöver dock reflektera över vad vår civilisations historia kan lära oss om den eviga frestelsen att lägga juridiken åt sidan för att sträva efter ett politiskt mål.

Juridiken i en rättsstat har bland sina kärnuppgifter att begränsa den politiska makten: Enskildas rättigheter får inte utan vidare offras på samhällsnyttans altare.

En viktig aspekt i denna konstitutionella funktion är att individer bär på ett personligt ansvar. De svarar inte för vad en kollega eller en religionsfrände har gjort. Män är utan tvekan överrepresenterade, för att uttrycka sig milt, bland de som begår sexuella trakasserier.

En viktig princip i vår rättstradition är dock att vi inte använder statistiska mönster för att avkräva ansvar. Principen motverkar diskriminering och placerar ansvaret hos den som har en faktisk möjlighet att förändra det problematiska beteendet, nämligen förövaren. Dina handlingar, inte dina fortplantningsorgan eller ditt hudpigment, avgör ditt ansvar.

Den som finner att detta förhållningssätt är bakåtsträvande kan göra ett tankeexperiment:

Skulle ni hellre vilja leva i en rättsstat eller i ett samhälle som betraktar individuella rättigheter som förbrukningsbara i den politiska ideologins namn?

Givetvis är inte rättsstater perfekta. Problemen, inte minst vad gäller könsdiskriminering, är allvarliga. De är dock bättre än alla alternativ som människan har snickrat ihop hittills.


Filippo Valguarnera, docent, Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM

MeToo