ÅSIKT

Agera nu, Löfven – inför rikemansskatt

Debattörerna: Det är inte rimligt att en direktör tjänar 59 gånger mer än en undersköterska

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Allan Danahar
Klyftorna växer allt mer i Sverige. För att möta detta bör regeringen gå till val på att införa en rikemansskatt, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. Medlemmarna i Kommunal, välfärdens största fackförbund, verkar i en skattefinansierad sektor. Det är så vi vill att Sverige ska fungera: vården och omsorgen ska betalas av alla gemensamt. Att Sverige har ett relativt högt skatteuttag är därför helt avgörande – både för Kommunals medlemmars arbetsvillkor och för det arbete de utför i välfärdens tjänst.

Men det fungerar inte om det upplevs som att en liten elitklick i samhället slipper undan och tillåts dra i väg ekonomiskt, utan att behöva bidra till det gemensamma.

Snittlönen för en storbolagsdirektör är nu 59 gånger högre än för en undersköterska, enligt en färsk rapport från LO. Det är inte den enda larmsignalen om att klyftorna ökar i Sverige.

OECD har under de senaste åren återkommande rapporterat att av alla medlemsstater är det i Sverige den ekonomiska ojämlikheten ökat snabbast.

Om inte den utvecklingen bryts riskerar viljan att betala skatt att minska. Vi får då ett helt annat välfärdssamhälle än det vi vill ha. Därför är det välkommet att statsminister Stefan Löfven i en intervju i Aftonbladet öppnar för en hårdare beskattning av de rikaste.

Från Kommunals sida hoppas vi nu att Socialdemokraterna går från ord till handling och kommer med skarpa förslag innan valet i höst.

De ekonomiska klyftorna i Sverige har ökat kontinuerligt sedan början av 1980-talet. Det finns flera olika sätt att mäta detta och samtliga leder till samma slutsats, att Sverige blir mer och mer ekonomiskt ojämlikt.

Det finns framför allt två orsaker till de ökade klyftorna i Sverige.

Den ena är att de personer som har det svårast ekonomiskt har halkat efter eftersom ersättningarna från inkomst- och socialförsäkringarna inte har stigit i takt med lönerna. Den andra orsaken är att de som har det bäst ställt ekonomiskt har fått allt högre inkomster. Det beror framför allt på att kapitalinkomsterna både blivit större och mer koncentrerade till denna grupp.

Det finns många anledningar att sträva efter ett mer jämlikt samhälle.

Forskning inom ett stort antal olika områden har visat att ekonomiska klyftor har negativa effekter på bland annat tillit och hälsa samt leder till ökad kriminalitet.

På senare år har dessutom institutioner som OECD och Internationella valutafonden, IMF, tydligt påpekat de destruktiva effekterna av ojämlikhet.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört flera reformer för att höja den ekonomiska standarden för dem som har det sämst ställt. Exempelvis har taket på den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen höjts, liksom taket i bostadstillägget för pensionärer. Från och med 1 juli i år höjs även inkomsttaket i sjukförsäkringen. Det är välkommet. Däremot har regeringen inte varit lika aktiv i att lägga förslag som får de allra rikaste att bidra mer.

Därför är det välkommet att statsminister Stefan Löfven öppnar för en hårdare beskattning av de rikaste.

Kommunal uppmanar Socialdemokraterna att gå ett steg längre och formulera detta till ett tydligt vallöfte. Inför en rikemansskatt.

Som statsministern själv uttryckt sig: ”det är ingen tvekan om att de som har det allra bäst ställt, de kan bidra mer än de gör i dag.”

Det är viktigt. För skatteviljan. För medlemmarna i Kommunal. För tilliten till välfärden och i hela samhället.


Tobias Baudin
Torbjörn Dalin


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM