ÅSIKT

Nog nu – kvinnors rätt måste försvaras

Debattörerna: Feminister från fem organisationer och sex partier går samman i nytt nätverk

Foto: KARIN TÖRNBLOM/TT/PRIVAT
Nu har vi en rad kvinnoorganisationer i Sverige tillsammans skapat en plattform för fortsatta aktioner. Den går över parti- och organisationsgränserna, skriver feminister från fem organisationer och sex partier.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Blåstrumpor, rödstrumpor, Grupp 8, liberala feminister, förortsfeminister och en rad andra starka kvinnorörelser har genom kamp och hårda strider drivit fram grundläggande reformer både här i Sverige och internationellt.

Det gäller bland annat rösträtt för kvinnor och lika rätt till utbildning, rätten att bestämma över sin egen kropp, rätt till fri abort och förbud för en man att slå sin hustru. Kvinnor har också skaffat sig rätten att kämpa för lika villkor och lika lön på arbetsmarknaden – även om en hel del kvarstår både i den kampen och i andra frågor om lika rättigheter.

Trots detta läser vi praktiskt taget dagligen om övergrepp och sexuella trakasserier mot kvinnor och unga flickor både i det offentliga rummet och på nätet.

Vi läser om hur polisen lägger våldtäktsfall åt sidan, om tvångsäktenskap och barngifte, om hundratusentals könsstympade kvinnor i landet, att flickor och pojkar skiljs åt i bussar och skolor och om mörkertalen när det gäller våld i hederns namn. Om hedersmord, balkongflickor och om övergrepp mot barn.

Kränkningar och hot har ökat mot alla kvinnor och unga flickor, och många invandrade kvinnor får dessutom sin frihet begränsad på ett sätt som aldrig skulle accepteras om det drabbade majoritetsbefolkningen. Statliga bidrag till ideella föreningar och skolor utvärderas inte heller som de borde, trots att verksamheten ofta uppvisat solklara brister i fråga om respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.

Det demokratiska styrelseskick som vi har blivit vana vid i västvärlden ifrågasätts också internationellt, främst av högerpopulistiska partier.

Sedan en tid tillbaka är vi alltså vittne till en kraftig backlash på många områden. Feministiska landvinningar ifrågasätts. Men om mänskliga rättigheter begränsas för halva befolkningen, det vill säga för kvinnor, urholkas demokratin i grunden.

Jämfört med tidigare har vågorna av reformer och aktivism till stöd för kvinnors mänskliga rättigheter lagt sig för tillfället – men nu måste vi återknyta och skapa rörelse igen! 

Demokrati och mänskliga rättigheter är satta ifråga, inte minst kvinnors mänskliga rättigheter - och det i länder nära oss vi aldrig trodde skulle drabbas. Det gäller exempelvis Storbritannien, där Theresa May i juni har sagt att hon vill se över konventionerna om mänskliga rättigheter som antogs efter andra världskriget, och i Norge där den högerpopulistiska finansministern Siv Jensen kallat konventionerna om mänskliga rättigheter för omoderna – trots att de under efterkrigstiden varit ett viktigt kitt för att hålla ihop världssamfundet. Vilka frågor tror vi att exempelvis Saudiarabien skulle driva om det skulle komma till en omförhandling om FN-konventionen om mänskliga rättigheter? Eller på närmare håll, Polen och Ungern?

Dessa och andra likartade ifrågasättanden skapar stora hål i det demokratiska systemet. Vi i Sverige, EU och FN måste stå upp för de universella mänskliga rättigheterna, det är rättigheter som gäller för alla! Allt annat vore att vrida klockan tillbaka.

Nu har vi en rad kvinnoorganisationer i Sverige tillsammans skapat en plattform för fortsatta aktioner. Den går över parti- och organisationsgränserna.

Syftet är att värna och bredda demokratin och yttrandefriheten och att ytterligare en gång slå fast de universella fri- och rättigheterna. Bara för några decennier sedan trodde vi kanske inte att vi någonsin skulle behöva göra det igen, efter nittonhundratalets två fruktansvärda världskrig.


Amineh Kakabaveh, ordförande Varken hora eller kuvad, VHEK, och riksdagsledamot (V).
Eva Nauckhoff, VHEK
Carina Hägg, ambassadör för VHEK 
Anna Giotas Sandquist, ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby
Sofia Jarl, förbundsordförande Centerkvinnorna 
Anna Kläppe, generalsekreterare Centerkvinnorna
Gulan Avci, ordförande för Liberala kvinnor
Zeliha Dagli, ordförande, Gränslös Kybele kvinnoförening och förortsfeminist 
Ewa Larsson, ordförande Gröna Kvinnor
Carina Ohlsson, ordförande S-Kvinnor
Iréne Matthis, Grupp 8
Gunilla Thorgren, Grupp 8
Suzanne Osten, Grupp 8
Lisbeth Sundén Andersson, riksdagsledamot (M) 
Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot ( L)
Maria Rashidi, ordförande Kvinnors Rätt


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

Detta är ”Bred feministisk plattform”

Utifrån en bred feministisk plattform vill vi kämpa för:

Alla människors lika värde, oavsett kön, ålder, religion, kultur, etnicitet och sexuell läggning, samt för frigörelse och jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta är vår etiska grund.

Detta vill vi göra genom att:

Slå vakt om den sekulära rättsstaten, vårt demokratiska samhälle och om kvinnors fulla mänskliga rättigheter.

Sluta att relativisera förtryck av kvinnor och flickor inom olika grupper, inklusive hedersrelaterat våld.

Garantera kvinnors och flickors rätt att röra sig fritt i det offentliga rummet, vilket skall hållas öppet på samma villkor för tjejer och killar, kvinnor och män.

Motarbeta våld och sexuella trakasserier, också på nätet. 

Säkra att statliga och kommunala bidrag till ideella och religösa föreningar och skolor används i enlighet med lagar och riktlinjer för demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors, flickors och HBTQ-personers fulla mänskliga rättigheter.

Stå på kvinnors och flickors sida i socialt och ekonomiskt utsatta förorter.

Plattformen lanserar vi offentligt 23 oktober på ABF i Stockholm. På Facebook kan du stödja ”Bred feministisk plattform”.