Debatt

Vart tar alla pengar till välfärden vägen?

Kommunal: Trots extra miljarder fortsätter besparingarna i kommunerna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Pratet om miljardregn över landets kommuner och regioner går helt enkelt inte ihop med våra medlemmars vardag. Nu får det vara nog med illa förtäckta nedskärningarna i landets kommuner och regioner, skriver Kommunals ordförande Malin Ragnegård.
Pratet om miljardregn över landets kommuner och regioner går helt enkelt inte ihop med våra medlemmars vardag. Nu får det vara nog med illa förtäckta nedskärningarna i landets kommuner och regioner, skriver Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

DEBATT

DEBATT. Den 24 november fattade Sveriges riksdag beslut om den nya budgeten. En budget som innehåller stora satsningar till landets kommuner och regioner, närmare bestämt 23 miljarder kronor.

Rätt använt kan de här pengarna göra verklig skillnad, inte bara för medlemmarna i Kommunal utan för det som utgör grunden för Sverige – välfärden.

Men den som har följt debatten de senaste åren vet att något skaver.

När tidningen Kommunalarbetaren gjorde en kartläggning av äldreomsorgens finansiering för 2019 kom de fram till att 62 procent av kommunerna sparade på äldreomsorgen och ytterligare 25 procent hade oklara budgetar.

I genomlysningen kunde de konstatera att många av de föreslagna besparingsåtgärderna gick ut över arbetsbelastning och arbetsmiljö. Och det här är inte ett problem isolerat till äldreomsorgen, larmen kommer från allt fler verksamheter inom välfärden.

Det finns nämligen en inbyggd mekanism i dagens styrning av välfärden: ekonomisk återhållsamhet och fokus på högre effektivitet, genom att sänka kostnader i den löpande omsorgsproduktionen.

I praktiken betyder det här att kommunerna inte våga investera utan snarare ”effektiviserar”, det vill säga sparar pengar.

Samtidigt som politiker i riksdagen slår sig för brösten över satsningarna på välfärden så lever medlemmarna i en verklighet där nedskärningarna är vardag.

Bemanningen minskar, scheman blir allt mer ohållbara, delade turer återinförs och anställda får springa allt fortare för att hinna med. Men det stannar inte där.

Nedskärningarna har börjat ta sig allt mer absurda uttryck och det finns exempel på hur parkeringsplatser utanför jobbet har börjat kosta hundratals kronor i veckan eller att det inte längre är en självklarhet att kaffet i fikarummet är gratis.

Eller som en medlem sammanfattade det: Allt plockas ner, bit för bit.

Pratet om miljardregn över landets kommuner och regioner går helt enkelt inte ihop med medlemmarnas vardag.

Så den stora frågan är – varför har det blivit så? Det är ingen hemlighet att välfärden varit underfinansierad under en lång period, men även när pengar tillförts så kan vi se att situationen inte förbättrats märkvärt.

Det finns en lång kedja av beslut och system som gjort att vi landat i den här situationen. Marknadiseringen av välfärden, en skev övertro från politiker och tjänstemän om att man kan varje år ”effektivisera” välfärden och trycka ned kostnaderna utan att det får några konsekvenser.

Det här har bidragit till den ohållbara situation vi har i välfärden. En annan orsak är att pengarna helt enkelt har använts fel.

Under 2020 gjorde Sveriges kommuner och regioner ett överskott på över 50 miljarder. Men vart tar pengarna vägen?

Vi säger inte att dessa pengar oavkortat kunnat lagts på välfärden. Så enkelt är det inte, men det är ett tydligt tecken på den absurda situation vi befinner oss i.

Det får vara nog med illa förtäckta nedskärningarna i landets kommuner och regioner. Kommunal kommer lägga all vår kraft på att följa upp och granska att de pengar som satsas från staten används rätt.

När en kommun sänker skatten samtidigt som den gör nedskärningar så kommer vi vara där och ställa politikerna till svars, när personalen nekas arbetsskor samtidigt som det görs överskott så kommer vi inte sitta tysta och när personalen går på knäna efter ännu en ”effektivisering” så kommer vi agera.

För även om den nya statsbudgeten inte kommer lösa alla problem så skulle de miljarder som riktas till kommuner och regioner kunna göra skillnad på riktigt. Men då krävs det att de används rätt.


Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Kommunal

LÄS VIDARE

DEBATT Löpande band-tänket har tagit över vården

ÄMNEN I ARTIKELN

Kommunal

Kommunalarbetaren

Statsbudgeten

Arbetsmiljö

Välfärd