Låglöneyrken kan ge fler invandrare arbete

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Debattören: I kunskapsdrivna Israel är inkomstskillnaderna stora

VÄNDE KRIS TILL FRAMGÅNGEtiopiska invandrare i Jerusalem. Trots att Israel liksom Sverige under 1990-talet drabbades av en ekonomisk kris samtidigt som man tog emot över en miljon immigranter har landet i dag flest startups per capita i världen, skriver dagens debattör. Bland annat genom att det finns en låglönemarknad får de som har invandrat lättare att skaffa sig jobb.
VÄNDE KRIS TILL FRAMGÅNGEtiopiska invandrare i Jerusalem. Trots att Israel liksom Sverige under 1990-talet drabbades av en ekonomisk kris samtidigt som man tog emot över en miljon immigranter har landet i dag flest startups per capita i världen, skriver dagens debattör. Bland annat genom att det finns en låglönemarknad får de som har invandrat lättare att skaffa sig jobb.

I Selma Lagerlöfs roman ”Jerusalem” förklaras många av Mellanösterns problem. Trots utmärkt läge för handel och fina jordbruksmarker vid kusten var det utfattigt. Osmanska riket lät landet förfalla. Godtyckliga skatter och korruption spred hopplöshet och laglöshet.

Dit kom de sionistiska pionjärerna i början av 1900-talet för att skapa en fristad för alla världens judar. Hebreiskan skulle bli ett gemensamt språk för ett nytt samhälle. På kibbutzerna uppstod en socialdemokratisk rörelse som föregick staten Israel. En ny jude, stark och självständig, till skillnad från den kuvade i gettot skulle skapa framtiden.

När välfärdsstaten byggdes upp påminde den om den svenska. Alla antogs arbeta på samma arbetsplats under hela livet. Det fanns en stark opinion för inkomstjämlikhet, fördelningspolitik och en stor offentlig sektor.

Starka fackföreningar, välfärdspolitik och socialförsäkringssystem kopplas alltid till dem som är delar av gemenskapen. Ju mer omfattande förmånerna är, ju högre blir trösklarna. De som kommer senare förlorar på bestämmelser om anställningsskydd, som de många östjudar som kastades ut från sina hemländer efter Israels självständighetsförklaring.

En välfärdsstat och försvarsmakt som finansierades med lån och inflation blev ohållbar när en miljon judar invandrade efter Sovjetunionens sammanbrott, samtidigt med 100 000 etiopiska judar från ytterst fattiga förhållanden. Israels valuta bröt samman på 80-talet och inflationen skenade.

Tillväxt handlar inte så mycket om att producera mer av samma saker. Långsiktig utveckling innebär att nya produktionssätt och produkter hela tiden kommer fram och ersätter äldre. Nya aktörer kommer in och äldre slås ut.

Israel har i dag flest startups per capita, ligger trea i antal listade företag på den snabbväxande Nasdaqbörsen och har högst andel forskning och utveckling som andel av BNP i världen. De är framstående inom utveckling av mjukvara, telekom, halvledare, bioteknik och läkemedel. De många högteknologiska företagen i Israel är uppbackade av starkt riskkapital.

Reformer, kompetenssatsningar och ren nödvändighet gav möjligheten att integrera invandrare.

Välfärdssystemet präglas i dag av låga ersättningsnivåer, behovsprövningar, schablonersättningar snarare än bidrag och en skarp åtskillnad mellan allmänna och yrkesrelaterade välfärdsprogram. Ekonomin rymmer betydande inkomstskillnader. Lägstalönekravet, den lägsta lön som är lönsam jämfört med bidrag, är lågt satt till en minimilön på cirka 8 600 kronor i månaden.

I en kunskapsdriven ekonomi anställer inte företag lika många. Automationen sätter ett hårt omvandlingstryck även på medelklassyrken. Teknikföretagen i Israel står för 40 procent av exporten, men anställer bara tio procent av arbetsstyrkan.

Behövs det i Sverige som i Israel en marknad för lågavlönade arbeten på tjänstemarknaden? Lågutbildade som kommer till ett land med höga kompetenskrav kommer att få det svårt under lång tid. Utbildning hjälper, men det bästa sättet att få in många med små möjligheter är just att kunna få konkurrera om jobben. Det särskilt om även de som invandrat som vuxna ska få en chans.

Eller ska politiken locka företag genom skattelättnader, låga affärsomkostnader och öppnare arbetsmarknad för att få fram arbetstillfällen för arbetslösa, ungdomar och nyanlända? Det politiska valet avgör framtiden.

Waldemar Ingdahl

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN