ÅSIKT

Han är 16 – och vet inte om han vill leva

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Rädda Barnen: Ensamkommande flyktingbarn med trauman nekas vård

Foto: JESSICA GOW
Ensamkommande flyktingbarn diskrimineras. Vid en jämförelse bedöms denna grupp annorlunda än andra barn i Sverige med samma symptom, skriver Maud Jonsson, Rädda Barnen. OBS, personen på bilden har inte med texten att göra.

DEBATT. Han sitter i min fåtölj i en frusen position. Han mumlar att han bara sover ett par timmar åt gången. Så fort han somnat så kommer mardrömmarna som kastar honom tillbaka i det värsta, till händelser han gör allt för att glömma. Händelser från hemlandet men också från själva flykten. Han tappade kontakten med sin familj när han flydde. Han vet inte om de lever. Han skakar och tårarna rinner.

Jag frågar om han haft tankar om att inte vilja leva längre. Han nekar först. Sen berättar han att han stått på en bro, gått ner i havet, satt sig på fönsterblecket i sitt rum på tredje våningen och tänkt hoppa.

Pojken är 16 år och har kommit ensam till Sverige. Nu bor han på ett boende för ensamkommande och har sökt asyl. Han vill bara kunna koncentrera sig i skolan. Lära sig det nya språket och kunna skaffa sig en utbildning.

Boendepersonalen känner stor oro för att pojken en dag ska ta sitt liv. Personalen berättar att de ringt BUP flera gånger men att de har blivit hänvisade till vårdcentralen som i sin tur också nekat bedömning. Att barn i så dåligt skick nekas vård är något som jag sällan sett under min långa yrkesgärning.

Detta är en bild som mina kollegor, behandlare på Rädda Barnens fyra kliniker gemensamt delar och som vi tillsammans brottas med dagligen.

Flera av barnen vi träffar har symptom på psykisk ohälsa så som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Symtom kan vara flashbacks, sömnstörning, koncentrationssvårigheter och tillitsbrist. Hur ska en nyanländ person med dessa symptom kunna koncentrera sig i skolan? lära sig språket eller kunna ha ork att delta på fritidsaktiviteter?

Asylprocessen innebär påfrestningar. Denna process, som är obestämd i tid kan medföra stress och påverka både den fysiska och den psykiska hälsan. Ovisshet om utgången, isolering, begränsade språkkunskaper, bristande socialt nätverk och separation från familj kan förstärka symptomen.

Omfattande forskning visar att traumafokuserad behandling är effektiv. Dessvärre råder det utbredd brist på behandlare. För att kunna möta vårdbehovet hos patienter med PTSD behövs fler behandlare med rätt kompetens. Förstärkningar behöver ske inom både primärvård såväl som psykiatri:

Att kommunerna satsar resurser på att skolpersonal och socialsekreterare får kunskap om trauma och effekter av traumatisering för att kunna identifiera de barn som är behov av vård.

Att kommunerna tillsätter medel för att systematiska uppföljningar av socialtjänstens insatser för gruppen.

Att landsting och regioner tillsätter medel för att utbilda behandlare.

Att landsting och regioner ställer krav på att alla traumabehandlingsenheter erbjuder evidensbaserade behandlingsmetoder.

Rädda Barnen menar att ensamkommande flyktingbarn diskrimineras. Vid en jämförelse bedöms denna grupp annorlunda än andra barn i Sverige med samma symptom. Barn ska inte särbehandlas utan ska få del av den vård de har rätt till.

Det görs satsningar i bland annat Västra Götalandsregionen och Region Skåne där Rädda Barnen är med och utbildar behandlare. Region Skåne jobbar med mobila team som besöker boenden där barnen finns. I Västra Götaland har man ett Flyktingbarnteam. Denna typ av satsningar behövs över hela landet.

Vi kan inte vänta. Barnen finns här nu. Om barn som lider av psykisk ohälsa får rätt behandling går det att radikalt förbättra livskvaliteten för många. Men för att det ska bli verklighet behöver regering, kommuner, landsting och regioner visa omedelbar handlingskraft.

Jag vill kunna säga till pojken att i Sverige får barn samma möjlighet till behandling. Det kan jag inte säga i dag.

Maud Jonsson

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM