ÅSIKT

Ingenting är gratis

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Tor Enqvist: Vem ska betala för gratisgenerationen?

Många ur den unga generationen vill i dag ha mycket gratis. Det ska vara gratis att ladda hem musik och film, att åka tunnelbana och näst intill gratis att flyga. Vem är det egentligen som betalar och vem är det som förlorar pengar? Kommer denna ekvation att gå ihop? Allt är ju inte gratis.

Foto: privat
Tor Enqvist är PR-konsult på Hill & Knowlton.

Från den 1 juli är det förbjudet att ladda hem datafiler med film och musik. Detta för att möta gratisgenerationens nedladdningsiver som gör att upphovsmakarna går miste om inkomster för sina alster.

Gratisgenerationen har många fördelar genom sin självständighet och sina förhoppningar om att förverkliga resor och drömmar. Livsstilen är utmanande och samtidigt mindre fördomsfull – till exempel mer öppen för nya kulturer och intryck. Den nya generationen har också en större kreativitet. Datorkunnandet och annan ny teknik kan de utan och innan.

Men gratisgeneration utmanar också det etablerade samhället – inte minst med tanke på saknad förståelse för att produkter och tjänster faktiskt i alla led har många händer och hjärnor bakom sig, som ju kostar pengar. Många anser också att det skulle vara en ”demokratisk rättighet” att ladda ner musik och film från nätet. De ifrågasätter basen för många grundläggande samhällsfunktioner.

Vad är förklaringen till att så många anser att allt ska vara gratis? Det är inte helt enkelt att svara på. Ur ett vänsterperspektiv kan det skyllas på kapitalismen. Det som började med gratistidningar som Metro har lett fram till att nedladdning av upphovsrättskyddat material från nätet av många i dag ses som något självklart.

Borgerlighetens kapplöpning om att sänka skatt mest och att konkurrensutsätta det mesta så att det ska bli billigare för lilla människan. Detta skapar förväntningar på att allt ska vara så billigt som möjligt. Men vem betalar för lägre priser? Ska exempelvis lönedumpning tillåtas? Ska arbetstagares arbetsmiljö och rättigheter tillåtas inskränkas?

Ur ett högerperspektiv kan å andra sidan skulden läggas på vänstern, exempelvis genom att socialdemokratins bidragspolitik skulle ha gjort människor mer bekväma och lata med förväntningar att staten står för mycket av kalaset.

Miljöpartiet och vänsterpartiet som ofta i allt högre grad vill ha mer och mer reformer och välfärdsförbättringar – detta utan att ha en politik för ökad tillväxt.

Men även det som till synes är gratis har ett pris. Skolmaten, skolmaterial och förmånliga studielån betalas via skattesedeln. Tunnelbanan likaslå. Filmerna som laddas ner betalas av biobesökarna. Att resa är heller inte gratis. Faktum är att det är kommunen och de anställda som subventionerar lågprisflygen som går från Nyköping. Vill vi ha personal på flygbolag som är utan kollektivavtal och har taskiga löner och arbetsvillkor?

Den unga generationen utgörs av många drömmare och kreatörer, men frågan är hur detta tas tillvara av samhället. Under Almedalsveckan nästa vecka kommer de politiska ungdomsförbunden att delta i ett seminarium om just denna problematik kring gratisgenerationen, och inte minst om vad det krävs för politiskt ledarskap för att ta tillvara på den nya generationens attityder, beteenden och drömmar.

Är inte ungdomsförbunden själva ett exempel på gratisgenerationen – som finansieras av staten och inte genom egna avgifter. Hur mycket i deras program tyder på att de tycker att man ska göra rätt för sig?

Gratisgenerationen är i dag ett faktum. Företagen och samhället behöver hantera och anpassa sig till den nya verkligheten som gratisgenerationen innebär. Vad händer om de inte gör det? Gratisgenerationen innebär en rad utmaningar för såväl företag som politiker i framtiden.

Diskutera:

Tor Enqvist , PR-konsult på Hill & Knowlton