ÅSIKT

Malmö har ingen strategi mot våldet

Debattörerna: Vi ska inte behöva vakna upp till nyheter om ihjälskjutna ungdomar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Det behövs ett tydligt samlat grepp i frågan kring trygghetsfrågorna i Malmö, men då krävs det också en politisk vilja från den styrande minoriteten, skriver John Roslund (M), Monica Hildingsson (L), Helena Nanne (M) och Karin Olsson (M).
DEBATT

DEBATT. Trygghetsfrågorna har fått ett stort fokus under de första månaderna av år 2017. Den grova våldsspiralen har nått tragiska nya höjder där skjutningar och mord har varit tragiskt rekordhögt. Och vi konstaterar tyvärr att Malmös politiskt ansvariga kommunalråd i trygghets- och säkerhetsfrågor Andreas Schönström (S) knappt synts till. 

Man kanske kan tro att det beror på att han bedriver intensivt arbete i frågorna och inte har tid att bemöta kritiken, men han har ställt in två sammanträden i Trygghets- och Säkerhetsberedningen i år med motiveringen att det inte finns några ärenden att behandla. Det ena mötet ställdes in samma dag den snöröjande vaktmästaren blev skjuten.

Den styrande minoriteten tycks inte förstå att en bred samsyn är en viktig grund för att effektivt kunna bekämpa den grova brottslighet som bitit sig fast i Malmö. Andreas Schönströms (S) stora fokus har varit att driva igenom Communities That Care (CTC). Vilket är ett amerikanskt förebyggande arbetssätt som har en analysfas på ett års tid om vad problematiken är.

Vi är övertygade om att de allra flesta Malmöbor vet vad problematiken är. Malmö är svenska mästare på projekt, men tyvärr också svenska mästare på att bara låta dem rinna ut i sanden. 

Själva brist på analys innan genomförande av projekt är något som saknas och när pengarna tar slut försvinner projekten oavsett om de är bra eller ej. Malmö stad är projekttrött och behöver främst en långsiktighet. Goda instrument finns redan i vår verksamhet men de tycks leva i tysthet och viljan att sprida dem verkar inte finnas.

Det behövs ett tydligt samlat grepp i frågan kring trygghetsfrågorna, men då krävs det också en politisk vilja från den styrande minoriteten. 

Man hävdade under en lång tid att våldsbejakande extremism inte var ett problem i Malmö, något som raskt fick revideras när en av terroristerna som utförde terrordådet i Bryssel hade växt upp i Malmö.

Den styrande rödgröna minoriteten har under lång tid hånat oppositionen när vi har påtalat vikten av att bekämpa den svarta marknaden med sina billiga biltvättar, smuggelcigaretter och frisörer. Samtidigt som ansvarig minister och vår polischef Stefan Sintéus bekräftar att det är en grogrund till grov kriminalitet. I samband med starten av en ny organisation i Malmö stad är det uppenbart att trygghets- och säkerhetsfrågorna inte varit tydligt på agendan.

Trygghet och säkerhet berör alla i Malmö och där finns inga lätta lösningar. Därför är det viktigt att denna fråga diskuteras partiöverskridande. 

Hade vi känt oss trygga med att frågan hade tagits om hand i majoriteten skulle vi inte reagerat på detta sätt. Inställda möten i Trygghets- och säkerhetsberedningen för att ärenden saknas visar på ett tydligt sätt att någon strategi för dessa frågor inte finns i Malmö för att hantera situationen som den är nu. 

Malmöbor ska inte behöva få vakna upp till nyheter om ihjälskjutna ungdomar och att skarpladdade granater ligger öppet i de centrala delarna av Malmö.


John Roslund (M), Monica Hildingsson (L), Helena Nanne (M) och Karin Olsson (M)
Ledamöter och ersättare i Trygghets och Säkerhetsberedningen i Malmö 


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM

Malmö