Publicerad:

Vi behöver sätta upp fartkameror i städerna

Debattörerna: Fortkörare skapar stor oro i befolkningen

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Gör det möjligt för kommuner att sätta upp hastighetskameror inne i städer och större tätorter – inte bara på landsvägar, skriver Joakim Sandell och Andreas Schönström.
Foto: STIG-ÅKE JÖNSSON, TT
Gör det möjligt för kommuner att sätta upp hastighetskameror inne i städer och större tätorter – inte bara på landsvägar, skriver Joakim Sandell och Andreas Schönström.

DEBATT. Under dryga fem timmar en dag i juni på Jörgen Kocksgatan i Malmö överträdde 356 bilister hastighetsgränsen 40 kilometer i timmen. I snitt mer än en fortkörning per minut. Den högsta uppmätta hastigheten var 101 kilometer i timmen.

Bilister som kör för fort återkommer varje år i topp i polisens mätning av vad som orsakar mest personlig oro för landets invånare. I Malmö ser mer än hälften fortkörningarna som det största problemet i sin tillvaro. Det är häpnadsväckande många.

Det absolut vanligaste önskemålet från kommuninvånare som hör av sig till tekniska nämnden eller dess förvaltning gatukontoret är att det bör anläggas farthinder i det egna bostadsområdet. Det är i hemmiljön som vi alla inser vilken otrygghet höga hastigheter väcker.

Dessvärre tar inte alla med sig den insikten in i den egna bilen när det är dags för avfärd. Bakom ratten verkar många byta perspektiv.

Sänkt hastighetsgräns har en bevisad effekt på bilisternas fart på vägarna. År 2009 sänktes hastighetsgränsen på de flesta vägarna innanför Inre ringvägen i Malmö från 50 till 40 kilometer i timmen. Sedan dess har bilarnas genomsnittliga hastighet sjunkit från 46 till 37 kilometer i timmen – en betydande sänkning.

Bilkollisionerna har under samma period halverats.

Fler åtgärder behövs för att alla ska kunna trivas och känna sig trygga med trafiken. Situationen vid skolor är en återkommande källa till oro bland elever, skolpersonal och föräldrar.

Ingen tycker om biltrafik nära skolan men få är beredda från att avstå bilkörning eller att parkera en bit ifrån skolan för att promenera den sista biten. Skälen till det kan både vara att det är nödvändigt men också av bekvämlighet.

2017 sänkte kommunledningen därför hastighetsgränsen utanför skolorna till 30 kilometer i timmen.

Eftersom vi inte kan fylla våra samhällen med fartgupp överallt måste vi på andra sätt ändra bilisters beteende. Om risken för att böter ökar för fortkörning så är vi övertygade om en bestående effekt.

I dag har Trafikverket igång 1800 hastighetskameror på landsvägar i hela landet. De första sattes upp redan 2007. Kamerorna har fått förarna att sänka hastigheten så pass att effekten beräknas rädda cirka 20 liv per år. Dessutom räddas fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken tack vare kamerorna.

Därför vill vi:

  • Göra det möjligt för kommuner att sätta upp hastighetskameror inne i städer och större tätorter – inte bara på landsvägar.

  • Att kommuner med samma upplägg som för p-böter ska kunna utfärda en hastighetsavgift för de överträdelser som hastighetskamerorna registrerar.

Det finns goda exempel med hastighetskameror inne i städerna. I New York utökas antalet trafikkameror. Policyn är att det ska sitta en kamera inom en radie av 400 meter från varje skola i staden.

Utbyggnaden av kameror, som nu är uppe i 2 000 till antalet, har lett till färre olyckor och färre allvarliga skador – minskningar med 15 respektive med 17 procent. Böterna är på 500 kronor och ges till den som kör minst 16 km för fort på deras 40-vägar.

Även i många europeiska städer installeras det hastighetskameror. Effekterna är inte bara ökad säkerhet och trygghet. Sänkt fart leder också till lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp av koldioxid samt att trafikbullret, som annars kan leda till stress, sömnsvårigheter och hjärt- och kärlsjukdomar, minskar.

Övervakningen av bilisternas hastigheter utförs i dag av polisen genom oregelbundna kontroller på utvalda platser. Insatsen konkurrerar med annat viktigt arbete som polisen måste ägna sig åt och riskerar, av förståeliga skäl, att i vissa perioder prioriteras ned.

På samma sätt som vi inte tycker att poliser bör ägna någon tid åt vardaglig parkeringsövervakning så menar vi att uppgiften med automatisk hastighetsövervakning med hjälp av kameror kan läggas på kommuner. Polisen får därmed avlastning för att kunna fokusera på andra insatser. I gengäld får kommuner ett viktigt verktyg för att få bort ett inslag som orsakar mycket oro bland invånarna.


Joakim Sandell, ledamot i riksdagens justitieutskott och ordförande för Socialdemokraterna i Malmö (S)
Andreas Schönström, kommunalråd för teknik och service i Malmö (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: