ÅSIKT

Sänkta krav löser inte bristen på poliser

Debattören: För att locka fler till yrket behövs helt andra åtgärder

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Liberalerna tror mer på en polisutbildning med ökat inslag av praktik där poliser bättre förbereds för yttre tjänst där vardagen blivit allt tuffare på fältet, skriver Roger Haddad.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Socialdemokraterna meddelade tidigt i regeringsförklaringen att man vill förändra dagens polisutbildning från uppdragsutbildning till högskoleutbildning. Det ansvariga statsrådet Anders Ygeman tillsatte 2015 en utredare att föreslå hur en akademisk utbildning kan införas. Utredaren knöt till sig en grupp av sakkunniga samt en parlamentarisk referensgrupp. I maj presenterades beställningen: dagens polisprogram, i grunden en yrkesutbildning, ska bli mer teoretisk och föreslås förlängas med en termin, till totalt tre år.

För att passa in i högskolelagen sker utbyggnaden av mer teori i stället för mer praktik som egentligen är det som brister.

Polisutbildningen klarar inte av att fylla utbildningsplatserna, 2011 sökte 16 000 studenter polisprogrammet, idag söker drygt 8 000. Bedömningen är att ungefär 6 000 studenter är behöriga. Den här regeringen kommer med dagens siffror inte att uppnå målet om fler poliser till 2020.

Liberalerna har lyft frågan i riksdagen och pekat på att vi 2015 hade en nettoförlust på 186 poliser i landet, antalet poliser som lämnar yrket är fler än de som blir poliser. Detta är ett stort problem. Trots detta sänkte Polismyndigheten, med välsignelse av den socialdemokratiska regeringen, kraven för att antas.

Hundratals platser står tomma vid lärosätena. Därför blir det än mer anmärkningsvärt när rikspolischefen och lokala socialdemokrater kräver en lokal polisutbildning till Malmö. Regeringen måste tydligt säga nej till detta och satsa på att höja kvaliteten på de befintliga utbildningarna.

Liberalerna instämmer i utredarens förslag att antalet orter inte ska utökas. Men i övrigt delar vi inte slutsatsen att polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning genom mer teori.

Vi tar avstånd från utredarens förslag att dagens begåvningstest och personlighetstest helt ska slopas.

Liberalerna hade – på grund av formalia – inga möjligheter i utredningen lämna reservationer. Detta är olyckligt och processen borde förändras då förslagen ändå slutligen ska beslutas av de politiska partierna i Sveriges riksdag.

Liberalerna uppmanar regeringen att kasta Petra Lundhs utredning i papperskorgen. Sverige har generellt en bra polisutbildning som behöver justeringar. I stället för en teoretisk akademisering som inte löser några problem borde regeringen omgående ta reda på varför så många platser står tomma trots att det finns behöriga sökande. Kanske är det själva antagningsrutinerna – och inte kraven som utgör hinder?

Dessutom innebär utredningsförslaget att framtida studenter tvingas ta studielån för att bekosta utbildningen när aspiranterna inte får ersättning. Inte heller kommer de garanteras anställning under sin utbildning som dagens system. Dessa förändringar kommer knappast locka fler att söka polisyrket.

Att fortsätta sänka kraven på olika moment som regeringen redan sanktionerat är helt fel väg. Om man dessutom går på utredarens förslag och slopar viktiga begåvningstester ser vi risker i antagningsprocessen till denna samhällsviktiga utbildning. 

Liberalerna tror mer på en polisutbildning med ökat inslag av praktik där poliser bättre förbereds för yttre tjänst där vardagen blivit allt tuffare på fältet. Polisens mandat och befogenhet att agera – inte minst ingripanden – är några områden som måste fokuseras på ytterligare.


Roger Haddad, rättspolitisk talesperson, ledamot i parlamentariska referensgruppen till Polisutbildningsutredningen (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.