ÅSIKT

Att ta hedersvåld på allvar är inte rasism

Debattören: 47 flickor har blivit bortförda till fångenskap – andra har blivit mördade

Foto: ROBIN LORENTZ-ALLARD
När en bortgift flicka hittades mördad och nedgrävd i Hökarängen i södra Stockholm fick hon inte ens ett namn. Det har inte heller någon av de mördade flickorna på våra asylboenden fått, skriver debattören.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Mordet på Lotta känner alla till. Men en bortgift flicka som hittades mördad och nedgrävd fick inte ens ett namn. Det har inte heller någon av de mördade flickorna på våra asylboenden fått. Samtliga av dessa mord har ägt rum i Sverige.

Förövarna är män. Men när mäns våld mot kvinnor sker i hederns namn kortsluts logiken. Då är det inte våldshandlingarna och de utsatta som ställs i fokus. I stället läggs tonvikten på våldets kulturella kontext, vilket den antiintellektuella extremhögern rör ihop med sin rasistiska propaganda.

Vi som inte bara låtsas värna om de barn och kvinnor som utsätts för våld i hederns namn, vi som har kunskap och erfarenhet från våra tjejjourer och kvinnojourer, vi vet däremot att det är i Sverige vi behöver ta tag i problemet.

Våld i hederns namn är med andra ord ett svenskt samhällsproblem.

Enligt svensk lag har alla barn, tjejer och kvinnor rätt till skydd mot våld, sexuella övergrepp, tvångsgifte och frihetsberövande.

Samtidigt blir ett växande antal flickor misshandlade, mördade och bortrövade när de tillgodogör sig dessa fri- och rättigheter.

Länsstyrelsen Östergötlands nationella kompetensteam redovisar i sin statistik att antalet ärenden per månad i snitt ökat från 20 till 34 mellan mars 2014 och september 2016.

Under denna period har 47 flickor med svenskt medborgarskap blivit bortförda till ett liv i fångenskap och flera flickor har blivit avrättade för att de velat leva efter våra demokratiska rättigheter.

Runt dem har inga upprop och protester anordnats, så som vanligtvis sker om en svensk medborgare blir bortförd eller fängslad och torterad i ett annat land för att ha använt sig av vår grundlagsskyddade yttrandefrihet.

Våld i hederns namn framstår helt enkelt inte med samma tydlighet som när våldet och tvånget förekommer i andra sammanhang. Därför får inte heller de utsatta den hjälp och det skydd de har rätt till.

Det beror inte på att myndigheterna som möter flickor och kvinnor under hot är likgiltiga. De har bara inte utrustats med lämpliga verktyg.

Rådvillheten avspeglas även i det offentliga samtalet. De som står på de utsattas sida har hamnat i kläm mellan högerpopulisternas rasistiska utspel och de patriarkala förortsfundamentalister som beskyller all inblandning för att vara rasistisk.

Det har lett till en allmänt reserverad hållning inför situationer där det finns en hedersproblematik, och de som då verkligen kommer i kläm är de mest utsatta.

Det är flickor och kvinnor som överlevt krig men som sitter kvar i hot och begränsningar här i Sverige. Det är flickor som sökt trygghet men blir mördade här i Sverige. Det är skolflickor som gifts bort men som fortfarande tvingas leva som gifta här i Sverige. Det är flickor som berövats sina mänskliga rättigheter och sedan berövas sin rätt till likhet inför lagen. Här i Sverige.

En sådan särbehandling går också att tolka som rasism. Men att ta deras utsatthet på allvar har inget med rasism att göra. Vi måste kunna bemöta våld i hederns namn på samma vis som vi bemöter exempelvis gängkriminalitet.

Sociala och kulturella kontexter ska aldrig kunna ursäkta eller lägga locket på våldshandlingar. Den som står handfallen inför våld som anses berättigat i en viss kontext kommer till sist att stå med blod på händerna.

I dag har Roks en hearing i riksdagen om våld i hederns namn. Här kommer några av Roks krav:

• Hjälp till unga tjejer som tvingats ut ur landet för att giftas bort så att de kan komma tillbaka till Sverige.

• Utbildningsprogram för nyanlända om skyldigheter och rättigheter i det svenska samhället.

• Hårdare straff som kan fungera avskräckande inför denna typ av brottslighet.


Zozan Inci


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖREN

Zozan Inci, ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

DEBATTEN

Svenska myndigheter har inte rätt verktyg för att möta våld i hederns namn, skriver dagens debattör. Vi måste kunna bemöta den här typen av våld på samma vis som vi bemöter exempelvis gängkriminalitet.