ÅSIKT

Tystnadskulturen råder i den svenska skolan

Debattörerna: Lärare som yttrar sig negativt kan räkna med sämre lön

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: GETTY
Kommunerna är väldigt måna om sitt rykte, särskilt i nedskärningstider. Det viktigaste är inte att bedriva en god verksamhet – utan att gemene mans upplevelse är att en god verksamhet bedrivs. Där spelar varje medarbetare en nyckelroll för att upprätthålla denna fasad, skriver debattörerna.

DEBATT. Rädslan av repressalier eller att i värsta fall förlora sin inkomst gör att lärare och pedagoger drar sig för att uttala sig högt om skolsituationen på den egna skolan. Och man går inte ens säker trots att det är generella uttalanden om skolan som görs. Vad säger det om vår skola när personal tvingas till att tiga?

Omnämns man i en artikel av negativ karaktär där det finns den minsta antydan på att det rör ens egen arbetsplats riskerar man att bli kallad till ett möte med chef. Dessa möten inleds med att chefen har fått en text skickad till sig av någon från kommunen, vem får du inte veta. Texten är utskriven och det oönskade understruket med en markeringspenna.

Därefter kommer en informell tillrättavisning. Det är bra om du skriver si eller så i stället, annars ger det en negativ bild av vår skola. Rädslan för ryktet är stor. Vissa av medarbetarna i skolan blir till och med uppmanade kring inlägg som de skriver på Twitter eller Facebook. Ofta är kopplingen till den egna skolan eller kommunen inte ens tydlig. Vad är yttrandefriheten värd i den kontexten?

Det här kallas branding, eller varumärke. Kommunerna är väldigt måna om sitt rykte, särskilt i nedskärningstider. Det viktigaste är inte att bedriva en god verksamhet – utan att gemene mans upplevelse är att en god verksamhet bedrivs. Där spelar varje medarbetare en nyckelroll för att upprätthålla denna fasad. Ett verktyg för att kunna sätta press på medarbetaren att spegla en positiv bild om kommunen är att lönesättning sker individuellt.

Så yttrar du dig negativt kan du räkna med en personlig negativ utvecklingstrend på lönen. Tystnadskulturen som råder i skolan bidrar till att det som lyfts från skolan ofta endast är toppen på isberget.

Det här är anledningen till att vi ser exempel som #solskol i sollentuna, där medarbetare uppmuntras att lyfta alla goda exempel från verksamheten med den taggen. Genom att göra detta räknar man med att kunna locka till sig både elever och personal till en billigare kostnad. Det kallas branding och är en psykologisk effekt. Vi människor söker oss till det vi hört gott om.

Problemet med branding i skolans värld är att det ger en kortsiktig effekt. Den här effekten fungerar bra när något ska konsumeras, så som Coca-Cola eller Samsung.

Reklam för läsk och mobiler gör kanske inte att det ger ett sug direkt, men när du väl blir törstig eller mobilen går sönder kommer tankarna att gå till de du har refererat till. Då kommer vissa märken upplevas tryggare än andra.

Det här är en effekt som man försöker överföra till skolan. De flesta lärare som har någon form av självrespekt kommer inte stå ut med hur kassa förhållanden som helst. Så långsiktigt medför branding att det blir en hög personalomsättning. Denna omsättning motas dock något av en annan kognitiv effekt, nämligen att vi människor är flockdjur och hellre stannar där något är dåligt än riskerar bytet. Vi pratar om elevers rätt till en god utbildning och framtid här, inte läsk eller mobiltelefoner.

Och någonstans möts man på mitten ändå. Vissa av oss skriver inte under med vilken skola eller kommun vi jobbar åt längre. Vissa går över till att blir anonyma på sociala medier. Vissa vågar inte skriva något alls längre.

Vi som skriver under den här texten kommer få räkna med konsekvenser. Men skolan är för viktig för att vi ska bli rädda för att lyfta hur det ser ut idag. Vi gör det för barnen och landets framtid. För en fungerande skola.


Alexander Skytte, lärare
Sofia Johansson, lärare
Cilla Lundström, förälder (Elevens rätt)
Jessica Hanna-Eklund, förälder (Elevens rätt)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

ARTIKELN HANDLAR OM