ÅSIKT

Öppna upp Almedalen – slopa elitminglandet

Debattören: Lär av det danska Folkemødet och låt veckan på Gotland bli en folklig succé

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Demokratifestivalen som predikar öppenhet har blivit allt mer sluten. Den årliga höjdpunkten sägs vara det “DJ Battle” där makthavare och lobbyister dansar runt med en drink i handen medan de taffligt taktmixar Da Buzz-låtar med den andra, skriver debattören.
DEBATT

DEBATT. Statsminister Stefan Löfven väljer att avstå årets Almedalsvecka för att resa i landet och “besöka folk som kanske aldrig skulle besöka en politikervecka”.

I stället för att fly från Visby borde Löfven och partierna ta sitt ansvar och styra upp Almedalsveckan. Låt den åter bli en demokratifestival och inte elitens kindpussande rosémingel. Lär av Danmark. De har lyckats.

Huruvida politikerveckan i Järva blev en folklig succé eller inte kan diskuteras. Någon skrev att det var ”fler poliser än medborgare”.

Succé och folkligt är däremot den danska demokratifestivalen Folkemødet som avslutades för knappt två veckor sedan.

2011 drog Danmark igång sitt Folkemøde, en demokratifestival på Bornholm. Danskarna lät sig inspireras av den svenska Almedalsveckan men utarbetade en egen politisk mötesplats med en dansk touch.

Efter att ha genomlevt runt 15 Almedalsveckor åkte jag den 16 juni till Bornholm och Allinge.

Och det är, redan efter ett första försök, bara att erkänna: danskarna regerar. Deras Folkemøde är större i antalet seminarier och besökare, det genomförs dessutom på halva tiden och är väldigt mycket roligare.

Folkemødet är nämligen avsett för just folket. Här är det öppet och tillgängligt och därför strömmar också vanliga samhällsintresserade medborgare och skolklasser till.

Medlemsorganisationer hyr mark och möjliggör för sina medlemmar att komma och tälta eller bo i husbil. Det skapas också speciella tälthusläger där man kan hyra boende för alla dagarna.

På bara några år har danskarna fler seminarier (i år över 4 000 stycken) och fler besökare. Prognosen för i år är strax under 100 000 besökare jämfört med de 40 000 som förra året kom till Visby. Två eller tre partiledartal per dag gör inte bara festivalen mer tillgänglig, utan också mer komprimerad och inte alls lika utdragen som veckan på Gotland.

Evenemanget i Almedalen har de senaste åren utvecklats till en årlig skolresa för de “policyprofessionella”. Alltså alla de som jobbar i organisationer, på konsultföretag, i mediehusen eller inom näringslivet och vars uppenbara mål är att försöka påverka varandra och politiken. Kort förenklat: de som vissa kallar eliten, och andra mest föraktar.

I Almedalen ska varje satsad krona försvaras med uppmätt effekt, någon slags lobby-ROI. Det har predikats om att seminarier inte är rätt medicin. De kostar för mycket och ger för lite.

Av den anledningen hålls allt fler möten i Almedalen bakom lyckta dörrar, så kallade maktmöten, powermiddagar eller rundabordssamtal. Och minglen där makten verkligen frotterar sig med lobbyister och journalister är stängda.

Överallt finns en lista och bara personer som står med där släpps in. För att se till att det verkligen inte slarvas med den saken gör polisen stickprovskontroller.

På det sättet har en demokratifestival som predikar öppenhet blivit allt mer sluten. Den årliga höjdpunkten sägs vara det “DJ Battle” där makthavare och lobbyister dansar runt med en drink i ena handen medan de taktmixar Da Buzz-låtar med den andra. Och även här gäller regeln om att bara de med de rätta kontakterna äger tillträde till eventet.

Stefan Löfven gör rätt analys men fel beslut. I Almedalen träffar man inget folk. Partierna bör i stället ta Visby kommun i örat och, efter inspiration från Allinge Folkemøde, kräva demokratifestivalen tillbaka.

I Allinge är det inga stängda möten. Där står politiken i centrum. Vid huvudscenen har alla partier sina tält- och mötesplatser. Här har Folketinget en scen öppen för ledamöter att berätta om vad politiskt vardagsarbete innebär.

När det minglas innebär det att alla släpps in och på danskt vis skeppas det självklart ut en massa pilsner till alla som vill ha och har åldern inne.

Musiken flödar – dels från band som spelar, men också sånger som sjungs av de politiska partierna. Statsminister Lars Løkke Rasmussen avslutar sitt tal med att klämma upp i en frejdig Bornholmsvisa.

Almedalen måste öppnas upp för mer vanligt folk, samtidigt som ängsligheten behöver ta ett steg tillbaka. Släng alla listor, öppna upp, släpp in – och släpp loss.

Sverige är värd en demokratifestival som står upp för demokratin och som inte kan anklagas för att vara en elitens lekstuga.

Fredrik Runsiö


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM