ÅSIKT

Låt oss i skolan lösa integrationen, politiker

Debattören: Problemen är inte nya – men blir värre av ett misslyckat skolsystem

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Maskot
Dagens skolval bidrar till segregationen och förstärker den segregation som redan finns i samhället, skriver debattören.
DEBATT

DEBATT. Att brottsligheten sjönk i Tensta när polisen gick ur bilarna och började patrullera visar att lösningarna egentligen kan var rätt enkla och självklara. Det handlar om verksamheten ”på golvet”. Det handlar om att bygga relationer. Men det kräver tid och rätt förutsättningar.

I stället för att 2018 års valrörelse endast ska vara inriktad på den visserligen viktiga frågan om migration och flyktingar, så borde den också handla om förutsättningarna för integrationen. Och inte minst skolpolitiken.

I den granskning som tidningen Skolvärlden gör i sitt senaste nummer så framkommer det tydligt att problemet i svensk skola är de stora samhällsklyftorna. Ska vi i skolan kunna göra något för att motverka dessa klyftor så behöver vi tid och resurser för strukturerad och lärarledd undervisning. Skolan och vi lärare behöver mer tid och bättre förutsättningar för att klara detta viktiga uppdrag.

Den stora bilden framträder också i Skolverkets granskning tidigare i år.

Den visar att sedan millennieskiftet har det som kallas elevernas socioekonomiska förhållanden – föräldrars utbildningsnivå och inkomst, och om barnet själv eller föräldrarna invandrat till Sverige – fått ökad betydelse för elevernas skolresultat.

Problemet är inte nytt, men det har förvärrats under senare år. Dagens skolval separerar barn från varandra. Den segregation som finns i samhället späs alltså på i skolan. I stället borde ju elever med olika bakgrund mötas. Hur vi ska kunna få till stånd en verkligt integrerande skola?

Det är fel att lyfta bara de senaste årens migration.

Visst har den ställt saker på sin spets, men problemet har funnits i årtionden. Utanförskapsområdena växer och samtidigt har kunskaperna och likvärdigheten i skolan sjunkit år för år.

Jag vill hävda att Sverige misslyckats med att bygga ett skolsystem som på ett konstruktivt sätt kombinerar marknad och skola.

Vi har i stället ett skolsystem där konkurrens har blivit ett mål i sig, skolor ska kämpa med alla till buds stående medel om eleverna, samtidigt som den kommunala skolan alltid drar det kortaste strået när det handlar om att ta ansvar för elever.

Vi behöver en omfattande plan för ett större statligt engagemang i skolan och för skolans finansiering. Målet måste vara en starkare socioekonomisk fördelning, mindre kundtänkande, mer enhetlighet gällande lagstiftning och minskade skillnader i organisation och inriktningar. Det skulle gynna likvärdigheten i skolsystemet som helhet.

Vi behöver också ett sektorsbidrag till skolan. Pengarna till skolan ska inte kunna användas på annat håll. Kommunerna prioriterar ibland annat än kärnverksamheten, och vissa friskolor gör vinstuttag. Detta måste få ett slut!

Hela skoldebatten borde kretsa kring dessa frågor, om inte rentav hela den politiska debatten i årets valrörelse! Det skulle i alla fall ge mer konstruktiva bidrag till lösningar på de samhällsproblem som lyfts.

Genom att satsa på ordentliga kunskaper kan skolan bidra till integrationen och verka för ett demokratiskt samhälle på bästa sätt. Skolan är inte bara en del av samhället utan kan också betraktas som en grund som samhället måste vila på.

Därför spelar skolan och utbildning så stor roll för integrationen.

När lärarna liksom poliserna i Tensta kan frigöra sig, inte från bilarna men väl från den adminstrativa tvångströjan, och få tid för att ägna sig åt undervisning kan också skolan ge sitt avgörande bidrag till vårt samhälle

Det borde vara valets stora fråga.


Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.


Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM