ÅSIKT

Rädslan styr politikerna

DEBATT

Per Altenberg: Vi måste få mer jävlaranamma i Sverige

”Det enda vi har att frukta är fruktan själv” sa en gång USA:s president Franklin D. Roosevelt. I början av 2000-talet lever vi åter i en tid då rädslan styr över politiken.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: New York 11/9 2001.

Terrorhot dominerar medierapporteringen och oron för polska rörmokare och kinesiska textilarbetare har gett protektioniska krafter luft under vingarna. Rädslan har blivit vår tids Zeitgeist, en förlamande kraft som förhindrar ekonomiska reformer, bygger barriärer mellan länder och undergräver tillit mellan medborgarna.

För att bekämpa rädslan krävs politiska visioner. Genom att varna för rädslan ville president Roosevelt bekämpa den pessimistiska tidsanda som präglade det amerikanska samhället på 1930-talet. Göran Perssons varnar istället för social turism och föreslår som lösning på arbetslösheten att vi ägnar mer tid åt att kontrollera varandra.

Socialdemokraterna under Göran Persson kommer inte att leverera en ny och inspirerande politiskt vision för Sverige. Den saken är klar. Därmed står hoppet till den borgerliga alliansen. Vad innehåller ett förhoppningsfullt politiskt budskap i Sverige 2006? Hur kan den borgerliga alliansen utmana rädslan?

1. Jävlaranammasamhället – ett vitalare Sverige

Den viktigaste utmaningen för den borgerliga alliansen blir att återskapa jävlaranammainstinkten i det svenska samhället. Precis som människor kan samhällen ibland hamna i kris och då måste negativa tankar vändas till en känsla av hopp och framtidstro. Sverige är ett modernt samhälle med stabila politiska förutsättningar. Vi har låga räntor, låg korruption och en välutbildad befolkning. Om man bortser från en pervers incitamentsstruktur vad gäller arbete och företagande finns det inga ursäkter för den pessimism som breder ut sig. Vi kan i Sverige, bara vi vill och bara vi inte ständigt får höra att vi måste skydda oss mot kineser, letter muslimer eller kapitalister.

2. Civilsamhället – ett varmare Sverige

Sverige behöver inte bara bli ekonomiskt livskraftigare utan även socialt varmare. Civilsamhällets kris har diskuterats i västvärlden under mer än tio års tid. Det är därför dags att på allvar göra politik av det som både forskare och väljare uppfattar som ett problem: det växande avståndet mellan människor. Vi behöver både ett varmare och ett vitalare Sverige. En politik som stärker samhällskittet bidrar till att reducera ohälsotal och sjukskrivningar och därmed indirekt till att förbättra statsfinanserna. En starkare samhällsgemenskap skapar dessutom en trygghet som gör att vi vågar ta risker. Som en politisk bonus vaccinerar det den borgerliga alliansen mot dess största svaghet: väljarnas misstro mot förmågan att försvara ”det gemensamma”. Snacka om att slå flera flugor i en smäll.

Det går inte att samla på makt. Om man inte utövar makt har man aldrig haft den. Socialdemokraterna har länge samlat på makt och saknar därför förmågan att ingjuta ny kraft i det svenska samhället. Det finns en påtaglig risk att den borgerliga alliansen faller i samma fälla och då står Sverige inför en period av social och ekonomisk stagnation. Inför 2006 års val måste därför alliansen samla sig kring en politisk vision som syr ihop frågor som sysselsättning, skola, integration och brottsbekämpning.

Rädslan får aldrig dominera ett samhälle. I visionen om ett jävlaranammasamhälle med en stark samhällsgemenskap finns både den vitalitet och den trygghet som krävs för att utmana rädslan.

Tillsammans kan vi göra det svenska samhället varmare och vitalare. Detta är den vision som behövs i Sverige år 2006.

Per Altenberg , Samhällsanalytiker