ÅSIKT

Skolorna räcker inte – staten måste agera

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattörerna: Fyra procent av landets skolor tar emot en tredjedel av alla nyanlända elever

Foto: Det är ohållbart. Nödvändiga skolinvesteringar i snabbväxande kommuner sker nu på bekostnad av resurser till undervisningen. Hanterar inte Sverige denna situation klokt riskerar segregationen och klyftorna att växa snabbt, skriver Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh, tillsammans med Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund. (Bilden är ett montage)

DEBATT. En bra skola är en skola som ger alla elever likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas och som lyfter varje enskild elev. Det är en skola där elevernas olika behov sätts i första rummet och där lärarna ges goda förutsättningar att arbeta professionellt för att varje barn ska få bästa möjliga förutsättningar att växa som människor.

Sverige har i flera år brottats med sjunkande kunskapsresultat och en ökad skolsegregation och regeringen har tillsatt en skolkommission som ska lägga fram förslag till åtgärder för att vända utvecklingen.

Sedan kommissionen startade sitt arbete har Sverige dessutom tagit emot ett stort antal flyktingar, med väldigt olika utbildningsbakgrund, som snabbt måste slussas in i skolan och utbildningssystemet.

De kommunala huvudmännen har ett viktigt uppdrag i att säkra att alla elever får tillgång till bra och likvärdig undervisning inom kommunen, och staten å sin sida måste säkerställa likvärdiga förutsättningar mellan landets olika kommuner.

I grunden är migrationspolitiken ett statligt ansvar och staten måste också säkerställa att mottagandet runt om i landet fungerar. Då duger det inte att det är som i dag, att fyra procent av landets skolor tar emot en tredjedel av alla nyanlända elever.

Det svenska mottagningssystemet måste lägga mycket mer kraft vid en jämnare fördelning av elever, mellan kommuner och mellan skolor, så att förutsättningarna för integration och skolgång blir bättre än i dag.

Resurserna som läggs på undervisningen måste också säkras. Regeringens tio miljarder till kommunerna och landstingen är välkomna och nödvändiga för att möta befolkningsökningen och säkra välfärden. Men vi ser trots det att stora och kostsamma investeringar i nya skolbyggnader riskerar att urholka skolpengen i de kommuner som växer allra kraftigast.

I vissa kommuner klarar man befolkningsökningen genom att nyttja redan befintliga skolor, som tidigare kanske varit nedläggningshotade på grund av för få elever. I andra kommuner, som vuxit mycket under en längre tid, finns inte det utrymmet och varje ny elev innebär väsentligt högre kostnader, som en följd av tunga investeringar i nya skolbyggnader.

Malmö är ett exempel bland flera på en sådan snabbväxande kommun. Under de närmaste fyra åren beräknas investeringarna enbart för nya grundskolelokaler att uppgå till 2,6 miljarder kronor i Malmö.

Motsvarande investeringskostnad mellan åren 2005 och 2015 uppgick till 1,9 miljarder kronor.

Lägg därtill stora investeringsbehov i förskoleutbyggnaden.

Det är ohållbart att nödvändiga skolinvesteringar i snabbväxande kommuner ska ske på bekostnad av resurser till undervisningen.

Hanterar inte Sverige denna situation klokt, riskerar segregationen och klyftorna i landet att växa snabbt, och våra gemensamma ambitioner om förbättrade skolresultat och ökad likvärdighet i den svenska skolan går om intet.

Det handlar om att inte äventyra arbetet med att stärka likvärdigheten och höja resultaten i den svenska skolan. Det handlar helt enkelt om Sveriges framtid!

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.