100 000-tals svenskar hotas av jordskred och ras

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Klimatförändringarna ett akut problem längs svenska vattendrag - berörda invånare måste få veta att de hotas

Den 20-22 juni hålls det stora miljötoppmötet i Brasilien, Rio +20. Förväntningarna är som vanligt stora och delegaterna ska framför allt diskutera två saker: hur vi kan bygga gröna ekonomier för att nå en hållbar utveckling och lyfta fattiga länder ut ur fattigdom, och hur vi ska förbättra det internationella samarbetet för en hållbar utveckling.

Låt oss hoppas att de 50 000 delegaterna och andra som samlas i Rio de Janeiro lyckas föra miljöfrågan framåt och ta oss vidare på vägen mot en säkrare och grönare värld. Men även om de lyckas så har det gått så långt att vi på allvar också måste börja anpassa oss till klimatförändringarna, globalt men även i Sverige.

På hemmaplan visade Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 att klimatförändringarna gör att sannolikheten för jordskred, ras, slamströmmar och stranderosion ökar. Det var en av anledningarna till att Statens geotekniska institut, SGI, två år senare fick i uppdrag av regeringen att kartlägga hur klimatförändringarna påverkar skredrisken när vattenflödet från Vänern genom Göta älv och ut i Nordsjön ökar.
I slutrapporten, som överlämnades till regeringen i april i år, kunde SGI visa att risken för jordskred redan är akut i vissa delar av älvdalen. Klimatförändringarna kommer fram till år 2100 dessutom att öka risken för naturolyckor ännu mera, på sina håll med upp till 25 procent.

Men problemen är inte begränsade till Göta älvdalen utan förekommer i många andra områden i landet som ligger längs med stora vattendrag och kusten. SGI har t ex utfört översiktliga stabilitets- och klimatutredningar i län som Stockholm, Östergötland, Södermanland och Västernorrland och då konstaterat att de redan är påverkade av ras- och skredaktivitet. Och risken för skred kommer att öka även här i takt med klimatförändringarna och förändrade vattenflöden.

Göta älvutredningen, som genomfördes mellan 2009 och 2011, är den största geotekniska utredningen i modern tid. Nu pågår ett intensivt arbete med att informera de närmast berörda kommunerna längs Göta älv om utredningsresultatet. Vi har också ett regeringsuppdrag att föra ut de nya metoderna som ett stöd till myndigheter, geotekniska konsulter och branschen i övrigt i landet.

Men vi vill inte stanna där. Befintliga klimatberäkningar visar en gradvis ökning av årsmedeltemperaturen med +4-5grader och nederbörden med 20-30 procent under de kommande 90 åren. Det har vi lärt oss påverkar risken för naturolyckor negativt.

De hundratusentals invånarna som bor längs utsatta vattendrag i övriga delar av Sverige har också rätt att få veta vilka områden som hotas av jordskred och erosion, hur omfattande hoten är och hur klimatförändringarna påverkar hotbilden. Därför är det viktigt att gå vidare och göra fler och mer noggranna utredningar av skred- och rasriskerna i andra områden än Göta älvdalen.

Konsekvenserna av översvämning, jordskred och ras kan innebära allt från dödsfall, förluster av oersättliga kulturarv och befintliga ekosystem, till stora och kostsamma skador på byggnation, infrastruktur och industri.

Vi måste förstå hur ekosystemen fungerar på ett bättre sätt och minska belastningen på miljön för att skapa en hållbar utveckling. Sverige måste fortsätta sitt offensiva klimatanpassningsarbete, ta fram fler konkreta anpassningsåtgärder, bra underlag för beslut och tillförlitlig kunskap om geotekniska processer för att möta de pågående klimatförändringarna.

Men framför allt måste vi åtgärda problemen innan de hinner bli akuta och farliga för de människor som är bosatta i riskområdena.

Åsa-Britt Karlsson

Publicerad: