ÅSIKT

Nätläkarna får friska att må allt sämre

Läkare: Resten av vården tvingas haka på – nu måste politikerna hejda vansinnet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: THINKSTOCK/PRIVAT
Nättjänsterna har de redan lett till ökad antibiotikaförskrivning, ökad oro och ångest i befolkningen och som en följd av det ökat sökande på vårdcentraler och akutsjukhus, skriver läkaren Lotta Grönwall Lindholm.
DEBATT

DEBATT. Vi läkare har som uppgift att ”aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta” (en förenkling av läkareden, som vi visserligen inte svurit i Sverige sedan 1880-talet men som ligger till grund för våra  etiska principer).

Dessa principer ska tillämpas på människor som är i behov av vård. Ju mer behövande, desto större insatser. Och ju sämre på att föra sin egen talan, desto mer stöd och hjälp från oss.

Nu ser vi tendenser i vårt samhälle som hotar de mest behövande: Politikerna agerar utifrån okunskap och nyliberala idéer, och implementerar den ena åtgärden baserad på företagarsystem efter den andra.

Men människor är inte bilar! Människors behov är inte okomplicerade processer, där en trasig förgasare leder till det och det symptomet, vilket fordrar den och den åtgärden. Människors symptom och upplevelser präglas i varierande grad av deras själsliv, rädslor och beteenden.

Vi kan inte bygga ett sjukvårdssystem med utgångspunkten: Alla måste alltid ha omedelbar tillgång till den vård de själva anser sig behöva. I alla fall inte om vi ska ha en offentligt finansierad vård, för då kommer hela ekonomin att kapsejsa.

Människors önskemål är nämligen inte samma sak som deras behov, och med budskapet ”Du har rätt att omedelbart komma till doktorn när du är förkyld” kommer efterfrågan på vård att fortsätta stiga lavinartat trots att vi är friskare än nånsin. På bekostnad av dem som verkligen behöver.

När politiker tillåter undermåliga* verksamheter som exempelvis helt nätbaserade och nätdrivna vårdgivare att konkurrera med vårdcentralerna om pengarna, blir vi tvingade att genomdriva fler och fler på ytan patientvänliga åtgärder för att behålla våra patienter.

Till exempel helt öppna tidböcker där vem som helst med tillgång till dator, internet och internetförståelse när som helst på dygnet kan boka in sig på vilken läkare som helst för vad som helst. Allt detta ska genomföras utan att man utökar arbetsstyrkan.

De undermåliga* nätbaserade verksamheterna blir inte ett komplement till den vanliga vården (som det väl var tänkt från politikerhåll, och som utnyttjas i argumenterandet för dem, framför allt från de aktörer som tjänar stora pengar på dem samtidigt som de slipper träffa en enda patient av kött och blod).

I stället har de redan lett till ökad antibiotikaförskrivning, ökad oro och ångest i befolkningen och som en följd av det ökat sökande på vårdcentraler och akutsjukhus.

För att hejda vansinnet och återföra vår välfärd till det den var tänkt, fordras först och främst att politikerna lyssnar på oss som jobbar i den och slutar upp att bygga sina åtgärder på amatörmässiga missförstånd och feltolkningar.

Vi som arbetar i vården vill kunna fortsätta lägga vårt krut på de mest behövande (gamla, multisjuka, människor som kanske inte har en susning hur man "bokar på nätet") och inte tvingas prioritera de friska och resursstarka.


Lotta Grönwall Lindholm, läkare, specialist i allmänmedicin


* Med undermålig menas inte att aktörerna är dåliga läkare utan att konceptet missar flera faktorer i patientens status som är viktiga för diagnosticering (till exempel lukt, temp, rörelsemönster) och därför blir undermåligt.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM