ÅSIKT

Peter Sunde Kolmisoppi: Problemet inte löst med upphovsrätten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Vi kan inte låta irrelevanta särintressen kontrollera internet

Foto: Scanpix
Foto: Simon Gate
Peter Sunde Kolmisoppi

Efter närmare fem år av filmande släpptes till slut Simon Kloses film ”TPB AFK”. Eftersom jag är en av personerna som följs i filmen känner jag mig väldigt blottad och ensam när filmen släpps. När man inte själv väljer hur man ska framställas så känner man sig lite maktlös.

Även om filmen tar upp en del kring de konstiga saker som skett kring TPB (The Pirate Bay)har många menat att viktiga saker saknas i filmen.

I många artiklar har hävdats att ”TPB:s högerextrema kopplingar inte utreds”. Att de inte finns är det ingen av dessa journalister som kan acceptera. Sanningen är att TPB fick rabatt hos en internetleverantör (en av de största i Sverige) som ägdes av en före detta högerextrem. Jag har också läst att man tycker det saknas utredning om ”alla pengarna”, för visst måste det finnas ekonomiska motiv?

För om man passar in i en mall kan man nämligen bekämpas. Det blir de mot oss, svart eller vitt, kriminell eller konsument. Industrin ser på sig själv som David, trots att de mer liknar Gollum, skrikandes efter sin dyrgrip.

På grund av alla dessa påståenden får vi aldrig tid att prata om de viktiga frågorna. Att TPB är en direkt konkurrent till dessa bolag. Att distributionsmonopol­et gick i lika många bitar som det finns fildelare. Utan monopolet så behöver inte artisterna heller skriva slavliknande avtal med industrin.

Media spelar dess­utom upphovsrättsbolagen rakt i händerna. De skriver glatt att ”debatten är över” därför att Spotify, ”lösningen”, finns. Lösningen på vad? För problemet låg aldrig hos artisterna eller konsumenterna, utan hos en industri i kris. En liknande kris som medierna själva befinner sig i, där de själva letar efter ”lösningen”. Att Spotify är ett nytt monopol måste ifrågasättas. Var är de annars så kritiska kultur­skribenterna?

I går var TPB en av de 50 största sajterna i världen, långt större än vad den någonsin varit. Mega, som blev nedstängd av FBI, växer tillbaka mot sina storhetstider som en av de 20 största sajterna i världen.

Hur över är debatten egentligen, när amerikanska FBI övertalar Nya Zeelands regering att få jurisdiktion att ta en tysk medborgare på deras mark som i fallet Megaupload? Eller i Sverige, där USA hotade med handelssanktioner om inte TPB stängdes ner?

Tonen är nu att upphovsrättsbolagen älskar ny teknik. Man verkar framåtblickande och nästan ödmjuka. Precis som ett par år efter Napsterstämningarna, då man erkände sina fel. Det skulle inte ske igen. Man verkade framåtblickande och nästan ödmjuka. Sen kom TPB, sen Mega­upload …

För mig finns det många frågor. Det är tillgång till kultur, information och hur den ska finansieras och del­as. Varför all kommunikation som privatpersoner gör ska lagras av staten. Hur våra rätts­väsenden inte är anpassade efter att allt fler industrier blir digitala.

Hur vill vi ha vår framtid? Internet är, på gott och ont, den enda kommunikationsplattformen som vi under överskådlig tid kommer att använda. Tv, radio, tidningar, telefoni, allt är i dag internet­buret. Det är den i särklass vikt­igaste infrastruktur ett samhälle har sett. Men av någon märklig orsak så låter vi irrelevanta särintressen få enorm makt och kontroll över den.

När jag för många år sedan i en av mina första debatter fick frågan från en skivbolagsadvokat ”hur ska vi kunna tjäna pengar på internet när allt är gratis” så slogs jag av hur felaktigt den frågan var ställd. För det handlar inte om skivbolagens framtid utan om hur vi ska finansiera skapande.

CSN-bidrag och en väl fungerande a-kassa är viktigare kulturfrågor än vad Spotify kostar.

Peter Sunde Kolmisoppi