Debatt

Nu höjer vi lärarlönerna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT

Regeringen: Skickliga lärare ska få lönelyft utöver årliga påslaget

År 2020 ska Sverige ha lägst arbetslöshet i EU. För att lyckas måste Sveriges konkurrenskraft stärkas. Sedan 2006 har Sverige fallit från plats 3 till plats 10 i World Economic Forums mätning av den globala konkurrenskraften. Nu börjar resan tillbaka.

Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens. Vi ska konkurrera genom att ligga i framkant i den globala ekonomin. Det är utgångspunkten för Sveriges nya jobbagenda som består av tre delar: 1) framtidsinvesteringar i infrastruktur, bostäder och miljö, 2) en aktiv näringspolitik för fler och växande företag och 3) satsningar på kompetens och matchning.

För det krävs en jämlik och framgångsrik skola. Det är i skolan våra barn och unga tar till sig kunskap, utvecklar ett kritiskt tänkande och formar verktygen för att bli aktiva samhällsmedborgare. Här läggs grunden för den kompetens som behövs i arbetslivet.

Läget i den svenska skolan är mycket allvarligt. Sverige har haft sjunkande kunskapsresultat under flera år. Svenska elever har försämrade resultat i samtliga tre kunskapsområden i PISA och ligger under OECD-genomsnittet i alla kunskapsområden. Fler elever än någonsin lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Samtidigt ökar ojämlikheten i skolan.

Vi ser även en oroande utveckling inom läraryrket. Endast fem procent av Sveriges lärare anser att läraryrket har hög status och bara varannan lärare skulle välja att bli lärare igen. Enligt Lärarförbundets och SCB:s siffror riskerar det att saknas 65 000 lärare fram till år 2025.

Det är mot denna bakgrund som staten nu går in och tar ett större ansvar. Vi tillför riktade resurser för att höja lärarlönerna. Under våren har vi fört samtal med de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan och lärarnas fackliga organisationer. Dessa samtal har gett resultat och vi kan nu presentera Lärarlönelyftet.

Regeringen investerar tre miljarder kronor på årsbasis i höjda lärarlöner. Besluten om höjd lön fattas lokalt. Lärarlönelyftet kan omfatta runt 60 000 lärare. Skolhuvudmännen kan rekvirera ett genomsnitt om 3 000 kronor i månaden för dessa lärare som sedan fördelas lokalt.

OECD visar att Sverige inte skiljer sig från andra länder genom låga ingångslöner för lärare, men att löneutvecklingen är svagare. Lärarlönelyftet riktas därför mot särskilt skickliga lärare. Det kan till exempel vara lärare som utvecklar och prövar olika metoder eller angreppssätt i undervisningen eller som väljer att ta på sig rollen som handledare för lärarstudenter eller för nyanställda lärare.

Lärarlönelyftet ska bidra till en långsiktig löneförhöjning till de lärare som kommer i fråga, utöver den ordinarie lönerevisionen.

Lärarlönelyftet kompletterar de investeringar som regeringen redan beslutat om:

Fler anställda, så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre. Fler speciallärare så att eleverna får stöd så snart de behöver det.  

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola med mer resurser till de skolor med lägst resultat och tuffast förutsättningar.

Ett mer attraktivt läraryrke genom ökade resurser till lärarnas kompetensutveckling, minskad administration samt höjd kvalititet i lärarutbildningen.

Med Lärarlönelyftet på plats fortsätter den nationella samlingen för läraryrket. I höst möter regeringen parterna för att diskutera hur vi på fler sätt höjer attraktiviteten i läraryrket genom att förbättra lärarnas arbetsmiljö och skapa fler vägar in i yrket och utvecklingsvägar för lärare.

Vi lämnar nu tiden av skattesänkningar och nedskärningar bakom oss. Vi satsar framåt för en jämlik skola med kunskapen i fokus. Det stärker svensk konkurrenskraft på bästa tänkbara sätt – genom att alla barn och unga ges en bra start in vuxen- och arbetslivet.

Stefan Löfven,

statsminister (S)

Helene Hellmark Knutsson,

minister för högre utbildning och forskning samt Lärarlönelyftet (S)

Gustav Fridolin,

utbildningsminister (MP)

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Krisen i den svenska skolan

ÄMNEN I ARTIKELN

Krisen i den svenska skolan

Regeringen

Skola & utbildning