ÅSIKT

Vi är skyldiga offren att aldrig glömma

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Margot Wallström: För att uppnå försoning kan inte förövarna från Srebrenica gå ostraffade

Foto: Foto: BJÖRN LINDAHL
Vår vision måste vara att EU-medlemskap upplevs som något lika självklart för länderna på Västra Balkan om 20 år, skriver Margot Wallström.

I juli 1995 intogs Srebrenica av bosnienserbiska trupper. Under några få dagar avrättades runt 8 000 bosniska muslimer. Admir Buljubasics pappa Hamdija och bror Safet dog i det folkmord som är den värsta massakern i Europa sedan andra världskriget. Men Admir överlevde och bor i dag i Sverige, liksom runt 60 000 andra som har Bosnien-Hercegovina som födelseland.

Nyligen läste många av oss om hur Admir reser tillbaka till Srebrenica. På Podrinje Identification Project i Tuzla har de identifierat kvarlevorna av hans far. Reportaget är omöjligt att värja sig emot och påminner om vad FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annan har konstaterat: Tragedin i Srebrenica kommer att hemsöka vår historia för alltid.

FN har, bland annat genom Kofi Annan, medgett att organisationen inte gjorde tillräckligt för att skydda befolkningen i Srebrenica. Som en lärdom antog FN 2005 principen om skyldighet att skydda (Responsibility to Protect).

En annan konsekvens är att FN:s fredsfrämjande verksamhet har reformerats. Säkerhetsrådets mandat är tydligare och skydd av civila har lyfts fram.

Som FN:s särskilda representant i frågor om sexuellt våld i konflikter besökte jag Bosnien-Hercegovina. Jag träffade några av de kvinnor som drabbades när våldtäkter användes systematiskt. FN-resolution 1325 och efterföljande resolutioner från Säkerhetsrådet har gett oss bättre möjligheter att bekämpa det sexuella våld som fortfarande används som krigsstrategi och terrorvapen.

För att uppnå fred och försoning kan inte de skyldiga till dessa brott få gå ostraffade. Därför är arbetet vid den Internationella tribunalen för före detta Jugoslavien i Haag viktigt ännu i dag.

I samband med 20-årsåminnelsen av folkmordet tvingas vi dock konstatera att resolutioner och nya verktyg har tagits fram, men att det internationella samfundets ansträngningar ofta går i baklås. De humanitära systemen är i dag överbelastade av världens fyrtio väpnade konflikter, varav elva är storskaliga krig. Flyktingströmmarna når andra världskrigets nivåer.

Min slutsats är att ett starkt EU är en förutsättning för att FN ska bli mer handlingskraftigt. Men då krävs att EU ökar sitt engagemang på den egna kontinenten, där EU:s utvidgning har visat sig vara ett av de viktigaste instrumenten för fred, stabilitet och välstånd. Dagens minnesceremoni blir därför även ett tillfälle att bekräfta Sveriges starka vilja att bidra till utvecklingen i Bosnien-Hercegovina och på Västra Balkan.

När Sverige gick med i EU för 20 år sedan var de baltiska och centraleuropeiska staternas framtid i EU osäker och omdebatterad. I dag ifrågasätter ingen dessa länders EU-medlemskap. Vår vision måste vara att EU-medlemskap upplevs som något lika självklart för länderna på Västra Balkan om 20 år.

Vårt politiska stöd till Västra Balkan har gått hand i hand med ett omfattande utvecklingssamarbete. Efter kriget gick stödet främst till konkret återuppbyggnad av bostäder och infrastruktur. I dag handlar det om att stärka reformarbetet för demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk utveckling.

I samband med dagens minnesceremoni i Srebrenica kommer Admir Buljubasics pappa Hamdija att begravas. Han kommer att få vila bredvid sin son Safet, Admirs bror.

Vi är skyldiga dem att aldrig glömma. Och vi lovar att stå fast vid Bosnien-Hercegovinas sida på dess fredliga väg mot ett EU-medlemskap.

Margot Wallström