Debatt

Staten tystar kvinnor från Metoo-uppropen

Debattörerna: Förtalsdomarna visar att lagen måste ändras

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Staten har valt att väcka allmänt åtal mot flera kvinnor som delat erfarenheter av övergrepp med andra kvinnor i hemliga och stängda Facebookgrupper. I 100 procent av fallen har den åtalade kvinnan dömts. Nu måste lagstiftningen uppdateras, skriver samordningen för Metoo-uppropen.

Foto: TT, GETTY

DEBATT

DEBATT. Det råder en bristande rättstrygghet i Sverige när det kommer till sexuellt våld. Nära hälften av alla kvinnor drabbas. Endast kring var tionde utsatt gör en anmälan av sexualbrott och av dem som gör en våldtäktsanmälan får 95 procent aldrig se sin förövare dömas. Staten klarar primärt inte av att skydda kvinnor vid sexualbrott.

Det är alltså enkelt att dra slutsaten att när kvinnan är offer existerar ingen rättstrygghet. Vad som är svårare att förstå är att när hon sedan berättar om sitt lidande och vad hon blivit utsatt för, blir hon förövaren – och mannen offret. Först då finns staten som skydd – för mannen. Till 100 procent.

Ett tydligt exempel på detta är de förtalsdomar kopplade till Metoo hösten 2017. Då samlades svenska kvinnor och ickebinära i drygt 65 olika hemliga och stängda Facebookgrupper med varierande medlemsantal, allt från några hundra till tusentals. Majoriteten av grupperna hade regler för sekretess.

Snart fyra år senare kan vi konstatera att staten har valt att väcka allmänt åtal mot kvinnor som delat erfarenheter av övergrepp med andra kvinnor i dessa hemliga och stängda Facebookgrupper. I 100 procent av fallen har den åtalade kvinnan dömts. Domarna har i många fall också inneburit höga skadestånd till förövaren.

Det brott kvinnorna gjort sig skyldiga till är att de berättat om upplevda övergrepp för fler än ett fåtal personer i grupper med förtrolig gemenskap där medlemmarna behövt söka medlemskap eller få en personlig inbjudan före varje enskild medlem beviljats inträde i gruppen.

Personer utanför den, enligt nuvarande rättstillämpning, accepterade handfull skara av nära och kära, eller enligt lagen tillåtna myndighetspersoner och polis, men med samma funktion av stöd och skyddsvärt intresse.

I förtalsmål bedöms huvudsakligen inte om utsagorna är sanna eller om förövaren är dömd för det kvinnan berättat om. Primärt är det antalet mottagare av historien som är relevant.

För även om justeringar gjorts över tid, utgår förtalsbrottet från ett samhälle som inte längre finns – en tid långt före datorer och sociala medier. Men det handlar också om en vanföreställning om hämnd.

I debatten som blossat upp och i efterföljande förtalsåtal, ges ofta en bild av Metoo-grupperna som forum med syfte att hänga ut och förtala män. Denna föreställning är inte med verkligheten överensstämmande.

Det framstår som kontraproduktivt att en kvinna, med hämnd som mål, väljer en hemlig grupp med spridningssekretess och en identifierande Facebookprofil istället för att med ett enkelt klick, i trygghet av krypterad kod, anonymt och riskfritt öppet hota, hata och trolla.

Metoo-gruppernas primära funktion var trygga platser där kvinnor kunde stå upp för sina personliga upplevelser, bli lyssnade på, stötta varandra och diskutera förändring‚ samt läka tillsammans.

Många kvinnor i dessa självhjälpsgrupper vittnade om sexism, traumatiska övergrepp och sexuellt våld. Det fanns ett enormt uppdämt behov av att bryta skammen och tystnadskulturen genom att dela erfarenheter – för många för första gången. Männens identiteter var sekundära i sammanhanget. Få förövare namngavs bland hundratusentals vittnesmål.

Skam hävs inte individuellt, det krävs ofta ett kollektiv. Forskning visar att när det samhälleliga skyddet är svagt, är betydelsen av att få dela trauman med andra som upplevt samma sak, oavsett om det är med främlingar eller bekanta, av stor vikt för läkningsprocessen och det mentala måendet.

Inte minst finner vi evidens i vedertagna grupper som Anonyma alkoholister eller Anonyma narkomaner där möten numera även hålls i digital form med ett stort antal deltagare.

Samtidigt som statens rättsinstanser fäller kvinnor på löpande band, har regeringen genom åtgärdsprogram bekräftat Metoo-gruppernas betydelse för bekämpandet av diskriminering och sexuella trakasserier i samhället.

Andra länder som Frankrike och Indien har gjort detsamma men med den stora skillnaden att – i rakt motsatt linje från Sverige – även friat kvinnor från förtal knutna till Metoo.

Att dela erfarenheter av att vara kvinna med andra kvinnor utanför familjen har historiskt även tidigare mötts av stort motstånd med risk för hård bestraffning och ekonomiska sanktioner för den enskilde.

Men i många fall har det slutligen lett fram till stora samhälleliga förändringar som idag tas för givna såsom; myndighet och arvsrätt för kvinnor, rätt till utbildning, rätten att arbeta utanför hemmet, rösträtt och rätten till fri abort.

Vi kräver därför att rättstillämpningen och lagstiftningen uppdateras gällande både rättsskydd för sexualbrottsoffer och förtalsåtalade.

Lagen måste avspegla dagens moderna samhälle, den digitala samhällsdebatten och Sveriges strävan att återta platsen som världens mest jämställda land med rättstrygghet även för kvinnor utsatta för sexuellt våld av män.


Styrelsen, Samordningen Metoouppropen:
Ingrid Elsiedotter, #givaktochbitihop
Julia Ekholm, #teknisktfel
Maria Karlsson, #obekvämarbetstid
Johanna Lindqvist, #deadline
Banesa Martinez, #killtheking
Agnes Olsson, #lättaankar
Lisa Salmonsson, #akademiuppropet
Nancy Schuch, #allmänhandling
Caroline Snellman, #medvilkenrätt
Anne Sörman, #vardeljus
Anna Velander, Gisslén #metoobackstage
Sara Zommorodi, #tystnadtagning #skådespelerskorsomrasifieras


Medlemmar, Samordningen Metoouppropen:
Petra Aldén Rudd, #utgrävningpågår
Emmy Andersson Lilliehorn, samordnare metoo-uppropen
Malin Appeltofft, #skrattetihalsen
Dave Bertram, #killtheking
Hilma Björk, #inteminskuld #påvåravillkor
Linnéa Bruno, #akademiuppropet
Ninni Carlsson, #orosanmälan
Denise Cresso, #slutvillkorat
Christina Kigge Fasth, #obekvämarbetstid
Cajsa Fransson, #lättaankar
Ami Hallberg Pauli, #skrattetihalsen
Anna Hermelin, #ickegodkänt
Hanna Kaiser Barnes, #bortabrahemmavärst
Mia Modig, #slådövörattill
Emmelie Renlund, #sistaspikenikistan
Linda Svenson, #lättaankar
Lina Stenberg, #imaktenskorridorer
Karin Tennemar, #bortabrahemmavärst
Louise Thilander, #inteminskuld #påvåravillkor
Karolina Tängmark, #vardeljus
Cajsa Winge, #sistaspikenikistan


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

#MeToo-rörelsen

LÄS VIDARE

DEBATT Näthatet skrämmer kvinnor till tystnad

ÄMNEN I ARTIKELN

#MeToo-rörelsen

MeToo

#sistaspikenikistan

#Vardeljus

#Imaktenskorridorer

#Medvilkenrätt

Sexualbrott